Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/

Stölder hotar det svenska kulturarvet

Publicerat onsdag 15 februari 2006 kl 13.00
Sankt Rochus stals från Enånger. Foto: Garbiel Hildebrande

Många ovärderliga kulturföremål försvinner genom stölder och illegal försäljning. Det visar den första nordiska kartläggningen av så kallade kulturarvsbrott. Oväntat ofta är anställda vid bibliotek och museer inblandade i brott.

– Vi har sett att insiderstölder finns inom alla de här områdena. Det är något vi tycker är viktigt att man tar med i beräkningarna. Det kan man ju göra genom att till exempel ha personalrutiner som innebär att man inte själv har ansvar för ett område, utan att man är flera som ska kontrollera olika saker, säger Sofia Elwér, utredare vid Brottsförebyggande rådet.

Av de museer som blivit bestulna uppgav nio procent att de misstänkte någon anställd för inblandning. För bibliotek var den siffran 13 procent.

Brottsförebyggande Rådet och Riksantikvarieämbetet svarar för den svenska delen av kartläggningen. Den omfattar enkäter med såväl museer och bibliotek som experter och handlare.

Stölder och häleri
Kulturarvsbrott är stölder eller häleri med föremål som inte alltid är ekonomiskt värdefulla, men som står för nånting historiskt oersättligt.

Det finns inte ett slags gärningsmän. Ibland gör tillfället tjuven, som tror han eller hon kan sälja föremålet, men som sen förstör det när det börjar brännas. I andra fall är det beställningsjobb.

Stölder av kulturföremål på museer är dubbelt så vanligt i Sverige som i övriga Norden. Säkerheten kunde vara bättre.

– Det kan helt enkelt vara så att man vidtar fel åtgärder på grund av att man saknar kunskaper om hur stölderna egentligen ser ut, säger Sofia Elwér.

Vissa föremål, till exempel böcker och antika vapen, tros ha många köpare utomlands. Allmogemöbler är populära i Tyskland och USA.

Olagligt att föra ut föremål
Men föremålen behöver inte vara stulna för att det ska vara är brottsligt. Det är också otillåtet att föra ut föremål äldre än 100 år från Sverige.

Handeln med äldre föremål sker delvis i en gråzon, där det kan vara enkelt att smussla med stulna föremål på auktioner och loppmarknader.

Antikkunden som vill handla hederligt får fråga sej fram, är Sofia Elwérs råd.

– Det man kan göra är att vara noga med att fråga varifrån föremålen kommer och var handlaren själv har fått föremålen ifrån, säger hon.

Annika Digréus
annika.digreus@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".