Renar på väg mot vårbetet.

"Stor del av Norrland är renbetesområde"

Större delen av Norrbotten, Västerbotten och Jämtland är att betrakta som renskötselområde enligt gammal sedvanerätt. Det slutsatsen drar den så kallade Gränsdragningskommissionen i en utredning, som presenterades på onsdagen.

Det betyder att det har bedrivits renskötsel med rätt till vinterbete i de områdena under minst 90 år. Däremot räknas inte Härjedalen till det traditionella renbetesområdet. Det säger lagman Jan Alvå, som har lett utredningen.

– I Härjedalen har vi tyvärr inte kunnat ta någon ställning eftersom det finns en dom som säger att samerna inte har renbetesrätt mer än på renbetesfjällen.

Permanent medlingsinstitut
I Härjedalen förlorade samerna i en dom rätten till vinterbete på privat mark. Därför ska nu en grupp med representanter för olika myndigheter förhandla med samer och markägare om arrende för vinterbetet och hur eventuella skador ska ersättas.

Men Gränsdragningskommissionen skulle vilja ha ett mer formaliserat, permanent medlingsinstitut där man förhandlar i tvister, som gäller vinterbete. Då skulle staten stå för utredningskostnaderna och bara i undantagsfall skulle man behöva gå till domstol.

– Det är väldigt trubbigt att bara ha domstolen som konfliktlösare för det har ju inneburit att den sida som inte haft råd att processa har i vissa lägen fått avstå och samerna har på det viset förlorat marker där de påstår sig ha haft renbetesrätt, säger Jan Alvå.

”Äganderätt möjlig”
Utredningen ska bilda underlag för beslut om Sveriges anslutning till ILO-konventionen om ursprungsfolk. Man har grävt djupt i arkiven för att kunna visa vilka marker som har utnyttjats för renskötsel av urminnes hävd och i vilka områden det råder tveksamhet om renskötselns historia. I fjällen handlar det om nyttjanderätt, men äganderätt borde kunna tillämpas i vissa områden, anser Jan Alvå.

– Det finns mark i fjällområdena där samerna ensamma är de som utnyttjar marken och där jag tycker att man egentligen borde tillerkänna samerna äganderätt till den marken, det är alltså mer begränsade områden kring sommarvisten och fasta anläggningar, säger Jan Alvå, som har lett Gränsdragningskommissionens arbete.

Ingrid Gustavsson
ingrid.gustavsson@sr.se

Relaterat

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".