Vem gnagde sönder träsoffan - svaret finns

En rad skalbaggar och steklar är helt beroende av ved, framför allt från döda träd, för att föda upp sina larver. Nu kommer det första standardverket i Sverige där allt kunnande om vedlevande insekter har samlats, utgiven av ArtDatabanken vid lantbruksuniversitetet i Uppsala.
Boken omfattar 470 olika vedinsekter, varav mer än 200 är rödlistade, alltså hotade till sin existens. Ett viktigt grundmaterial har varit den så kallade vedboden vid lantbruksuniversitetet, träbitar med olika gnag, insamlade under många år, där fanns redan omkring 60 procent av materialet. Det gällde att pussla rätt Men insektsforskaren Bengt Ehnström, som skrivit boken, fick också ge sig ut på nya exkursioner för att hitta resterande arter där larverna gömmer sig inne i träet. – Oftast har vi samlat in vedprover av döda hasselstammar och döda grenar, så har vi satt in dem i kläckbrukar för att vara säker på att det är rätt art som kläcks ur denna ved så har vi kunnat pussla ihop art med gnaget, säger Bengt Ehnström. Av de 470 arterna är det bara fyra-fem arter, som är verkliga skadeinsekter i skogen, barkborrar, märgborrar och snytbaggar, som kan ge sig på levande träd. Vedinsekterna i Sverige lever till 90 procent i död ved. Inte alla hade namn En del insekter har ännu inga svenska namn, därför har man fått man hitta på namn. En skalbagge till exempel har fått namnet förvånad trägnagare. Torleif Ingelög, föreståndare vid ArtDatabanken, lantbruksuniversitetet i Uppsala tror att boken ''Insektsgnag i bark och ved'' kommer till stor användning både inom naturvård och inom skogsbruket förutom för alla naturintresserade.
Ingrid Gustavsson
Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".