Vargen engagerar.

Lokal folkomröstning ger sällan resultat

Lokala folkomröstningar där initiativet kommer från folket används allt oftare som påtryckningsinstrument gentemot staten i frågor där kommunerna inte har rätt att fatta beslut. Men chansen att verkligen påverka är liten, visar en genomgång som gjorts vid Stockholms universitet.

I fyra kommuner i Dalarna kommer man i samband med valet att hålla just en sådan folkomröstning i en för kommunerna mycket aktuell fråga om rätten att skydda sina tamdjur mot vargar.

Initiativet kommer från bland andra Ola Hermansson i Mora.

– Förhoppningsvis kommer valdeltagandet att bli högt och vi få många röster som stöd för de här lokalpolitikerna som måste ta tag i det här, säger Ola Hermansson.

Rovdjuren het fråga
I Dalarna är rovdjursfrågan het. I mitten av april friade Mora tingsrätt en jägare som sköt ihjäl en varg som attackerade hans hund och det är just den rätten, att försvara sina hundar, hästar eller får mot vargangrepp, som man vill påverka genom folkomröstningarna i Mora, Orsa, Rättvik och Älvdalen.

Men rovdjurspolitiken är en fråga där riksdag och regering fattar besluten.

Likadant är det när det gäller till exempel vårdbidrag för att vara hemma med sina barn istället för att ha dem på dagis eller hos dagmamma. Trots det pågår det namninsamlingar runt om i landet för att få till stånd kommunala folkomröstningar i just den frågan. Bland annat i Gävle där initiativet kommer från tvåbarnsmamman Sussi Hemgren.

– Jag tror att det gäller att sticka ut hakan lite också, att de får ta en risk. Om fler kommuner ansluter sig till det här och går emot då måste nog regeringen också ändra sin inställning, säger hon.

Finns risker med lokala folkomröstningar
Rovdjursfrågan och bidrag till hemmaföräldrar är två av de vanligaste frågorna som engagerar flera kommuner, den tredje är trängselskatten.

Men det finns såväl demokratiska som ekonomiska risker när det handlar om lokala folkomröstningar i sådana här opinionsfrågor. Detta särskilt med tanke på att kommunen faktisk inte kan fatta egna beslut om att ändra lagarna utan bara att försöka påverka uppåt mot riksdag och regering. Det säger Gunnar Wallin, docent i statsvetenskap vid Stockholms universitet, med särskild inriktning på folkomröstningar.

– Man kan ge medborgarna felaktiga föreställningar om att det här ordnar sig, för det gör det i regel inte. Det blir avvisat och då kan folk bli desillusionerade och få överhuvudtaget negativa uppfattningar om vad politik innebär. Det är det ena. Det andra är att om det blir ett nej ifrån statsmakternas sida, då har man satt igång en rätt stor apparat som kostar en hel del och då har man så att säga kastat pengarna i sjön, säger Gunnar Wallin.

Inget fel i att ordna omröstningar
Men trots det ser han inget fel i att kommunerna ordnar folkomröstningar som opinionsmätningar i frågor som egentligen inte är kommunala.

– Kommuner ska få framföra sina önskemål till statsmakterna. Då ska man inte förmena kommunerna att använda de instrument som de har, såväl den representativa demokratin som den direkta demokratin, säger Gunnar Wallin, docent i statsvetenskap.

Jenny Sanner Roosqvist, Gävle
jenny.roosqvist@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".