Språket i valrörelserna diskriminerar

Det språk politiker och medier använder i valrörelser är diskriminerande, visar en rapport från Utredningen om makt, integration och strukturell diskriminering som presenterades på torsdagen.

Ett exempel är partiföreträdares sätt att skilja på ”svenskar” och ”invandrare”, säger rapportförfattaren Kristina Boréus.

– Faran är att man inte ser hur komplext ett samhälle är utan att man lockas att tro att det finns två grupper, dels de svenska och sedan de andra, lite konstiga, som också mycket problematiseras i vissa valrörelser, förknippas med otrevliga saker. Då har man ju lagt grunden till en sådan nedvärdering av befolkningen genom att dela upp på det här förenklade sättet, säger hon.

Fem valrörelser granskade
Kristina Boréus har granskat språkbruket i de fem senaste valrörelserna från 1988 till 2002. Hennes resultat visar att språket har blivit mer diskriminerande.

Det handlar både om ett ”vi och dom”-tänkande och om att invandrare beskrivs nedvärderande och som en del av ett problem.

Det började med partiet ny demokratis sätt att beskriva flyktingar och muslimer i valrörelserna 1991 och 1994. De andra partierna tog avstånd från det, men enligt Kristina Boréus beskrivs invandrare fortfarande som ett problem, som bidragsberoende, kvinnoförtryckande och kriminella.

– I valrörelsen 2002 är det en annan grupp människor, nämligen personer som har invandrat och som bor i Sverige som på jättemånga sätt problematiseras och som ett mönster knyts till olika otrevliga saker. Det tycker jag är problematiskt.

Tror på en förändring
Behrang från Malmö håller med om rapportens beskrivning av verkligheten, och han tycker att politiker alldeles för ofta pratar om ”vi och dom”. Men han tror på en förändring.

– Den dag vi accepterar att Sverige har blivit ett mångkulturellt land, att Sverige inte är det Sverige som fanns för 40-50 år sedan, då tror jag att kommer att ta bort ”vi och dom”-begreppet, säger Behrang.

– Jag tror mycket på ungdomarna, jag tror att de har accepterat och har växt upp med det nya Sverige så för oss är det inget konstigt att det finns folk som heter Behrang eller Mohammed som vill bli nästa statsminister. Det låter ganska naturligt för många, särskilt i storstäderna.

På torsdagen presenterades också en annan rapport från Utredningen om makt, integration och strukturell diskriminering. Den handlar om partiernas sätt att nominera kandidater till politiska uppdrag och om hur personer med invandrarbakgrund har mycket svårare än andra att få uppdrag i partierna.

Tove Svenonius i samarbete med P3
tove.svenonius@sr.se

Relaterat

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".