Brister i hanteringen av apatiska barn

Länsstyrelsen i Stockholm riktar allvarlig kritik mot hur socialtjänsten hanterat den misstänkta vanvården av apatiska flyktingbarn. Granskningen gäller nio barn i Stockholmsområdet, som misstänks ha blivit vanvårdade av sina anhöriga.

Länsstyrelsen anser att socialtjänsten har gjort alldeles för lite för att hjälpa de här barnen.

– Det stora i det här att man inte tillräckligt noga har utrett barnens behov. Man har inte alltid inlett en utredning på anmälningar som har kommit in, säger Birgitta Jonsson som är socialkonsulent på Länsstyrelsen.

Det var i höstas som Migrationsverket polisanmälde den misstänkta vanvården. Polisutredningen pågår fortfarande. Det som länsstyrelsen nu har granskat är hur de berörda socialtjänsterna agerade i de fem stadsdelar och den kommun som berörs.

Inledde inte utredningar
Länsstyrelsen riktar alltså kritik mot samtliga sex socialtjänster som granskats. Främst gäller det att socialtjänsten inte inledde några utredningar, trots att det kommit in upprepade anmälningar om allvarliga missförhållanden. I andra fall var utredningarna bristfälliga.

Kritiken handlar också om brister i samarbetet med andra myndigheter, och om brister i dokumentationen. Allvarligast kritik får Skarpnäcks stadsdelsnämnd, som länsstyrelsen menar har brustit på flera av de här punkterna.

– Får vi kritik måste vi ta till oss den och se till att det inte upprepas, säger Lisbeth Rieser som är ansvarig för individ- och familjeomsorgen.

Stockholms stads ansvar
Men ansvaret för hanteringen av de här utsatta barnen ligger inte bara på de fem stadsdelsnämnderna, utan i förlängningen på hela Stockholms stad.

– Om det här är sant så finns det brister och då får man lov att rätta till dem, säger Margareta Olofsson som är ansvarigt socialborgarråd.

Vems ansvar är det?

– Det är ett gemensamt ansvar. Det är möjligt att det behövs tydligare riktlinjer eller utbildning.

Tydligare riktlinjer från var?

– Riktlinjer tar fullmäktige eller jag.

Vad kommer du att göra med anledning av den här rapporten?

– Jag kommer att prata med varje stadsdel. Jag är intresserad av att veta hur det kan komma sig att rapporten ser ut så här och vad man har gjort. Utifrån det får vi se vilka åtgärder vi behöver vidta, säger Margareta Olofsson.

Angela Wiese i samarbete med Radio Stockholm
angela.wiese@sr.se 

Relaterat

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".