"Skolvalet var odemokratiskt"

Samtidigt som riksdags-, kommun- och landstingsvalet har också över 400 000 skolelever fått rösta i Skolvalet. Men i många skolor fick inte eleverna rösta på vilket parti de ville.

I upp emot var tionde skola fick inte eleverna rösta på andra partier än riksdagspartierna. Eleverna fick inte rösta på till exempel Piratpartiet, Sverigedemokraterna eller Feministiskt initiativ.

– Nej, det var inte alls demokratiskt, tycker jag. Jag tycker att man ska få rösta på vilket parti man vill, säger Gustav Malm-Mark, elev vid Ekenässkolan i Eslöv.

Hade du röstat på något annat parti om du hade fått det?

– Ja, det hade jag, säger han.

– Det är inte bra, man ska få tycka vad man vill, säger Alexander Borggren.

– Jag tycker faktiskt att vi borde fått rösta på de mindre partierna, säger Diddi Osman som också går i Ekenässkolan i Eslöv.

De hade bara riksdagspartierna eller blankröstning att välja på och är kritiska till valet.

Var tionde röstade utanför riksdagspartierna
Skolvalet ordnas för att eleverna ska lära sig grunderna i demokrati. Över 400 000 elever i  1379 grund- och gymnasieskolor deltog. Drygt var tionde elev röstade inte på ett riksdagsparti, utan på Piratpartiet som fick 4,4 procent,   Sverigedemokraterna som fick 4,3 procent eller något annat småparti som fick sammanlagt 1,9 procent.

Man röstade på ett övrigt parti genom att skriva partinamnet på en blank valsedel.

Men i 174 skolor fick de övriga partierna noll röster.

Kasserade röster
Ekot har talat med flera av skolorna. På några av skolorna har eleverna röstat på Sverigedemokraterna och Piratpartiet men rösterna har felaktigt kasserats som ogiltiga eller blanka.

Den samlade bilden är att på de flesta skolorna har eleverna inte fått rösta på övriga partier utan bara på riksdagspartierna.

Det gäller till exempel Trångsundsskolan i Huddinge, Åbyskolan i Mölndal, Fruängens skola i Stockholm, Nicolaiskolan i Helsingborg, Humleskolan i Bromölla, Söderbymalmsskolan i Haninge, Sandeplansskolan i Höllviken och Ekenässkolan i Eslöv.

– För oss var det naturligt att man röstade på de sju riksdagspartierna, för vi har haft debatter med våra elever innan och de har jobbat med de sju riksdagspartierna, säger Annelie Arvidsson, SO-lärare på Ekenässkolan i Eslöv.

Vad lär sig eleverna om demokrati när de inte kan rösta på alla partier?

– De lär sig massor av demokrati och det är ett fåtal elever som har frågat varför de inte får rösta på de andra partierna. Vi pratar demokrati dagligen med dem så de lär sig massor av demokrati.

Otydliga skäl till begränsningen
Lärarna har till Ekot angett flera, ofta otydliga, skäl till varför röstningen begränsats. Till exempel visste inte en del lärare att eleverna kunde skriva partibeteckningar på blanka valsedlar.
Några sade att ”de går ju bara i sjuan och åttan”. Andra sade att ”vi fick bara riksdagspartiernas valsedlar”. I någon skola såg man valet mer som en pedagogisk övning än ett riktigt val.

Ungdomsstyrelsen har varit med och arrangerat skolvalet.

– Det är hemskt olyckligt. För oss har det varit viktigt att betona att man som elev har möjlighet att rösta på vilket parti man vill. Det är oerhört viktigt att man som ung, om man nu väljer att lägga sin röst på ett parti, att det också accepteras och att man har möjlighet att göra det helt enkelt, säger Inger Ashing, chef för de ungdomspolitiska avdelningarna vid Ungdomsstyrelsen.

Jens Ericson
jens.ericson@sr.se

Bengt Hansell
bengt.hansell@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista