Allt mer betesmark i Småland

Småland och Blekinge har blivit ljusare. Om man ser tio år tillbaka i tiden, så har främst arealen betesmark ökat, mycket beroende på dom EU-bidrag lantbrukare kan få för att hålla landskapen öppna.

Martin Hultman är lantbrukare och han skapar större och större betesmarker för varje år.
- Jag har ständigt utökat betesmarken, och även öppnat upp gamla åkerskiften, säger han.
Martin Hultman är bara en av alla bönder i Småland som utökat sina betesmarker under senare år. Han har över 100 djur som betar på sommaren. Han har 50 hektar betesmark som han får eu-stöd för, plus att han har 60 hektar åkermark.
Sen 1994, året innan vi gick med i EU, har arealen åker- och betesmark ökat i dom tre smålandslänen, och i Blekinge, med över 22 000 hektar, enligt siffror från Jordbruksverket. Det betyder att det idag finns fem procent mer öppna ytor i landskapet än 1994.
Under senare år har det gått lite upp och ner med arealerna, men det handlar inte om några stora förändringar.
Går vi tillbaka 20 år i tiden så har vi idag nästan elva procent mer öppen mark. Åkermarken har dock minskat, men totalt sett så har det blivit större öppna ytor, eftersom det blivit mer betesmark, något som lantbrukarna får miljöstöd för. I Blekinge har arealen betesmark mer än fördubblats på 20 år.

Och utan Eu-bidragen hade det varit betydligt mer skog i Småland och Blekinge idag, tror Jan-Ola Karlsson, som arbetar med miljöstöden på Länsstyrelsen i Jönköping.

- Min egen uppfattning är att vi inte hade haft mer än hälften av den betesmarksareal som vi har idag, om inte ersättningarna funnits, säger han.

Även Martin Hultman i Stickelösa tror att miljöstöden spelar en avgörande roll för att hålla landskapen öppna:

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".