Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/

Forskare oense om mobilens farlighet

Kan man få cancer av sin mobiltelefon eller inte? Snart kommer svaret från världens största och mest efterlängtade studie i frågan, men inte ens det väntas räta ut några större frågetecken.

Forskarna tvistar om hur resultaten ska tolkas.

För åtta år sedan gick startskottet för Interphone, en stor befolkningsstudie som ska klarlägga eventuella kopplingar mellan mobilanvändning och fyra typer av tumörer i huvudet.

-Vi är väldigt intresserade av det kommande slutresultatet. Våra rekommendationer i dag är baserade på två av delstudierna och vi vill ju gärna se om de håller när man ser till hela materialet, säger Lars Mjönes på Strålskyddsmyndigheten.

Datainsamlingen är avslutad sedan länge och flera delrapporter har presenterats, med resultat spretande åt olika håll. Den svenska forskargruppen i projektet har till exempel slagit fast att personer som använt mobil i minst tio år löper en ökad risk att drabbas av godartade tumörer på hörselnerven - men det är oklart om effekten kom från de gamla NMT-telefonerna eller det nya GSM-systemet. Forskare i Storbritannien har inte hittat något samband mellan mobiltelefonerande och hjärncancerformen elakartat gliom. Samtidigt visar sammanslagna resultat från Norden och Storbritannien på en 40-procentig riskökning för gliom på samma sida av huvudet som telefonen brukar användas mot - en slutsats som å andra sidan har kritiserats för att grunda sig i omfattande rapporteringsfel.

Förvirringen är total, således. Nu inväntar världens strålskyddsmyndigheter, mobiltelefontillverkare och inte minst alla bekymrade mobilpratare Interphones slutfacit. Den där sista, sammanvägda beräkningen som med starka statistiska muskler ska fria eller fälla mobiltelefonens radiovågor. Problemet är att forskarna inte är överens. Ett utkast mejslades fram för flera månader sedan men ännu har ingen slutrapport publicerats. Tidningen The Economist citerar en anonym källa som kallar relationerna forskarna emellan ”ansträngda”, och spår att inga Interphone-resultat kommer ens före årsskiftet.

Målet är fortfarande en enda slutartikel som alla kan underteckna. Alternativet är att publicera en artikel med olika tolkningar. Oavsett vilken lösning som väljs torde allmänheten stå ungefär lika frågande som år 2000, visar TT:s genomgång av de publicerade delresultaten. Hittills tyder ingenting på att mobilen medför några hälsorisker på kort sikt. På längre sikt är bilden betydligt mer komplex.

Ett av de största problemen med Interphone är studiens upplägg. I stället för att följa ett stort antal personer under en längre tid i en så kallad prospektiv (framåtblickande) studie, har forskarna valt att fråga cancerpatienter och friska, jämförbara kontrollpersoner om deras mobiltelefonvanor i en så kallad retrospektiv (tillbakablickande) studie. Men vem - och vilken hjärncancerpatient - minns i exakt hur många minuter dagligen som han eller hon pratade i mobilen för 10-15 år sedan? Och mot vilket öra han eller hon höll luren? En av Interphones kontrollstudier, där uppgifter jämförs med verkligheten, visar att folk underskattar antalet samtal med i genomsnitt 20 procent och överskattar samtalens längd med ungefär 40 procent. Många menar att rapporteringsfelen är så systematiska, omfattande och svårbedömda att de stjälper hela slutresultatet.

Interphone har dessutom valt en mycket låg tröskel för begreppet regelbunden användning, där alla som har använt sin mobiltelefon bara en gång i veckan det senaste halvåret kvalar in. Om ett mycket omfattande mobiltelefonerande verkligen ger upphov till cancer så riskerar de effekterna att drunkna i det stora havet.

Ett tredje problem är tidsaspekten. Tumörer växer mycket långsamt, samtidigt som mobiltelefonerna kom på allvar först på 1990-talet. Mycket få personer i studien har varit mobilanvändare i mer än 15 år och tiden är kanske inte mogen för tvärsäkra slutsatser.

Interphone kanske inte kan bli den vägvisare som många hade hoppats, men fler större och förmodligen bättre studier är på gång. Bland annat nystartade Cosmos där cirka 250 000 utvalda personer följs under lång tid framöver. Syftet är att söka efter eventuell risk för cancer, alzheimer, sömnbesvär och huvudvärk.

Den största studien

Interphone-studien samordnas av WHO:s cancerforskningsbyrå IARC (International agency for research on cancer). Data har samlats in från 13 länder, däribland Sverige. Både cancerpatienter och friska kontrollpersoner har frågats ut som sina mobiltelefonvanor.Totalt har cirka 6 400 fall av tumörer i hjärna (gliom och meningiom), hörselnerv (akustikusneurinom) eller öronspottkörtel analyserats. Interphone är den i särklass största befolkningsstudien i sitt slag hittills.

Källa: IARC (TT)

Försiktig rekomenderas

Osäkerheten på forskningsområdet gör att Strålskyddsmyndigheten förespråkar försiktighet vid användningen av mobiltelefon, vilket innebär:

Håll inte telefonen mot huvudet, använd handsfree.Ha god täckning vid samtal.Håll gärna mobilen en bit från kroppen vid samtal.

Råden är extra viktiga för barn och ungdomar, som sannolikt kommer att använda mobiltelefon under många år.

Källa: Strålskyddsmyndigheten (TT)

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".