Förskolan allt mer lik skolan

Det har blivit allt vanligare att förskolan testar barnens färdigheter - nästan som i skolan. en Skolverket varnar för en övertro på testerna.

Den svenska förskolan står sig väl i en internationell jämförelse. Den finns tillgänglig för nästan alla, har låga avgifter och kunnig personal, konstaterar Skolverket i en ny utvärdering.

Men under de senaste åren har förskolan i allt högre utsträckning börjat kartlägga barnens sociala, språkliga och matematiska utveckling. Trenden har förstärkts sedan den senaste utvärderingen. I sex av tio kommuner testas barnens språkutveckling på flertalet förskolor.

Förskolan ska stimulera barnens nyfikenhet på bokstäver och siffror. Och föräldrar kan uppskatta att få besked om sitt barns utveckling. Men det finns fog för att varna för en övertro på mätningarna, enligt undervisningsråd Lena M Olsson vid Skolverket.

-Det finns en fara i om det börjar florera förenklade checklistor på vad barnen kan och inte kan. Det finns inga nivåer i läroplanen för vad en treåring ska klara, säger hon.

Risken är också att det börjar ställas för höga krav på de små barnen, fortsätter hon.

-Det finns heller inget stöd i forskningen för att ökade krav och mätningar skulle leda till bättre skolresultat. Däremot kan ett test användas selektivt, när man befarar att ett barn har problem med till exempel språkinlärning, säger Lena M Olsson.

Det tycks också som om förskolepersonalen resonerar på liknande sätt. Uppmaningen att använda olika diagnostiska prov kommer från den politiska nämnden. Men samma nämnd är inte lika benägen att fördela resurser när det upptäcks att ett barn har svårigheter. Inte minst gäller det barn med svårtydbara problem, enligt rapporten.

Skolverket konstaterar också i utvärderingen att det är stora skillnader mellan olika förskolor vad gäller gruppstorlekar och andel utbildad personal. Ersättningen delas i regel ut schablonmässigt.

-Det gör att det blir väldigt mycket tuffare villkor för förskolor i områden med hög andel lågutbildade föräldrar och hög andel invandrarbarn med många olika språk. Där kan förskolorna också ha svårare att rekrytera personal. Det är vår uppmaning till kommunerna att titta närmare på detta, säger Lena M Olsson.

Anna Lena Wallström/TT

Förskolan

1998 fick förskolan en läroplan och knöts på det sättet närmare den obligatoriska skolan. Läroplanen säger att förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande och att verksamheten ska vara rolig, trygg och lärorik.

Gruppstorleken har stor betydelse för barnens och personalens trivsel. År 1990 låg den på 13,8 barn, år 1998 16,5 barn och i fjol på 16,7.År 1990 hade varje årsarbetare i förskolan ansvar för 4,4 barn.

År 1998 var personaltätheten 5,7 barn per anställd och i fjol 5,1 barn.Andelen anställda med pedagogisk högskoleutbildning (förskollärare) var i fjol 52 procent.

Nära hälften av landets kommuner har infört individuella utvecklingsplaner för förskolebarnen. I sex av tio kommuner bedöms barnens språkutveckling.

Källa: Skolverket: Tio år efter förskolereformen (TT)

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".