Oskarshamns kärnkraftverk. Foto: Scanpix
Sverige

Industrin vill ha ny kärnkraft

9:37 min

För tre år sen gjorde Allianspartierna sin historiska överenskommelse, att ta bort förbudet mot att bygga ny kärnkraft i Sverige. Men fortfarande är det ingen som har ansökt om att få göra det. Industrin är intresserad – men politikerna är försiktiga.

I Sverige har inga nya kärnkraftreaktorer startats sen den stora olyckan i Tjernobyl på 80-talet. Men det finns starka krafter inom industrin som vill bygga, nu när det gamla förbudet mot att bygga nytt är borta. Och många är övertygade om att det kommer att startas nya verk, tids nog.

Ingemar Engkvist, vd för E.ON Kärnkraft, är en av dem.

– Min övertygelse är att det blir ny kärnkraft i Sverige, så om du vill ha min övertygelse är den alltså 100 procent, säger han.

"Behöver en ny generation"

Ingemar Engkvist företräder ett av de tre bolag som redan idag äger kärnkraft. Ett annat är Vattenfall där man redan idag har en hel avdelning som arbetar med att undersöka möjligheterna att bygga nya reaktorer. Det tredje bolaget är Fortum där Göran Hult är forskningschef. Han tror på framtiden för kärnkraften.

– Jag tror absolut att vi behöver en generation kärnkraft till i Sverige. Jag är inte säker på att det kommer att bli av, men jag tror det, säger Göran Hult.

Oro för konsekvenserna

Dagens tio svenska kärnkraftreaktorer började byggas på 60-talet, och flera av dem togs i bruk innan man började oroa sig för kärnkraftens negativa konsekvenser. På den tiden fanns det en bred politisk enighet om kärnkraftens stora nytta. Men så småningom kom det rapporter om att tekniken medförde risker, och i mars 1979 kom den första olyckan, i Harrisburg i USA. Komikern Tage Danielsson häcklade politikerna i en berömd sketch:

Före Harrisburg då var det ju väldigt osannolikt att det som hände i Harrisburg skulle hända. Men sedan, så fort det hade hänt, då rakade ju sannolikheten plötligt upp till inte mindre än 100 procent, så att det blev nästan sant att det hade hänt. Men bara nästan sant. Det är det som är det konstiga. För det är fortfarande som om de går omkring och tycker att det där som hände i Harrisburg var så otroligt osannolikt så att egentligen har det nog inte hänt.

Flera säkerhetsåtgärder

Sedan dess har världen drabbats av två långt allvarligare kärnkraftolyckor än den i Harrisburg. Först i Tjernobyl 1986 och sedan i Fukushima förra året. Ingemar Engkvist på E.ON. säger att den nya olyckan har påverkat förutsättningarna för att bygga ny kärnkraft i Sverige och att kärnkraftindustrin måste anpassa sig efter det.

– Tekniskt kommer det säkerligen att ha stor effekt på den framtida säkerhetsutformningen av nya reaktorer, men även att vi kommer att förstärka säkerheten på de befintliga. Och de effekterna är större än allmänheten kanske tror.

Vad är det för typ av åtgärder?

– Det kanske enklaste att förstå är väl att i Fukushima hade vi ett fler-reaktor-haveri. Det vill säga, det var tre reaktorer som hamnade i nödläge samtidigt. Det har inte riktigt beredskapsorganisationerna på kraftverken dimensionerats för.

Obegränsat ansvar

Kärnkraftindustrin har vad som kallas ett obegränsat ansvar om Sverige skulle drabbas av en olycka. Det beslutet fattade Riksdagen för två år sen, men vad det innebär är faktiskt inte självklart. En allvarlig olycka, likt den i Fukushima kan kosta ofattbara summor. Det handlar om hundratals eller till och med tusentals miljarder kronor.

Samtidigt är en havererad kärnkraftreaktor naturligtvis värdelös. Och om företaget inte är värt något och inte har något att sälja, vem ska då betala? Tanken är att kärnkraftindustrin ska försäkra sig för en sån situation. Men hur stora summor ska försäkringen täcka?

Svaret på den frågan är helt avgörande för om det går att bygga ny kärnkraft eftersom inget företag har råd att försäkra sig för tusentals miljarder. Riksdagen har beslutat att svenska kärnkraftbolag måste vara försäkrade för kostnader på cirka 12 miljarder kronor. Motståndarna tycker att det är hopplöst otillräckligt. Förespråkarna säger att staten alltid måste hjälpa till vid stora katastrofer oavsett om det är en damm i ett Vattenkraftverk som brister eller ett kärnkraftverk som havererar.

Politiskt känsligt

Just när det gäller kärnkraften finns det en lång rad liknande politiskt känsliga frågor. Var och hur ska det utbrända kärnbränslet förvaras till exempel? Och vilka säkerhetskrav ska ställas om det byggs nya reaktorer? Göran Hult på Fortum tycker att Strålskyddsmyndigheten SSM borde bestämma sig för säkerhetskraven så snart som möjligt.

– Jag tycker att det är viktigt att SSM får i uppdrag att skriva säkerhetsreglerna nu, så att vi vet vilka reaktortyper och vilken utformning anläggningen ska ha, innan vi skriver en ansökan. Vi kan också bedöma kostnaderna för anläggningen på ett bättre sätt då, säger Göran Hult.

Väntar på besked

De tre bolag som äger kärnkraft i Sverige är alla positiva till att bygga nytt, men de är samtidigt försiktiga och avvaktande. Först vill man ha besked på ett antal politiska frågor och allra mest väntar man på besked om var Socialdemokraterna står. Centerpartiet har ju kompromissat med de andra borgerliga partierna och accepterar numera ny kärnkraft. Sverigedemokraterna är också för. Vänsterpartiet och Miljöpartiet är de enda som är bergfast emot. Socialdemokraterna har visserligen ett kongressbeslut på att kärnkraften ska avvecklas, men man har samtidigt en ny partiledare som har propagerat FÖR kärnkraft när han var ordförande för metallfacket.

Löfven försiktig

Och att det här är politiskt känsligt är uppenbart. När Ekot börjar ställa frågor om kärnkraften vill flera av partiledarna avvakta och se vad andra svarar innan de ställer upp. Svårast av alla att få med är Stefan Löfven själv. Och när han till slut ställer upp säger han att frågan om han vill ha nybyggd kärnkraft inte är intressant, inte ens i ett radioprogram som faktiskt ska handla just om det. Det blir en intervju utan raka svar.

– Med all respekt för om du gör ett program om kärnkraft: För mig är inte det viktigaste. Det viktigaste är att vi får till en energiöverenskommelse som gör att svenskt näringsliv och svenska hushåll har långsiktiga spelregler för energiförsörjningen, att vi har konkurrenskraftiga priser och att den är så klimatvänlig som möjlig. Det är vår utgångspunkt.

Men jag vill ha svar på frågan hur du ser på ny kärnkraft!

– Vi kan stå här hela dagen.

Du tänker inte säga vad du tycker?

– Vad jag säger är att vår politik är att vi ska ersätta kärnkraftverken när de har tjänat ut med förnyelsebart och effektivisering. Sedan är jag beredd att förhandla. Och när jag är beredd att förhandla är jag också beredd att göra upp.

Så då kan kärnkraften finnas på bordet?

– Jag säger det jag säger. Förhandlingen ska genomföras och sedan får vi se vad den ger.

Ändrad lag

Men om inte Stefan Löfven bestämmer sig för att försöka övertyga sina partikamrater om att ny kärnkraft är en bra idé, så lär det inte bli någon förhandling alls. Utan den förutsättningen tycker nämligen statsminister Fredrik Reinfeldt att energiöverläggningar är meningslösa.

– Det finns bred och full enighet kring värdet av förnyelsebar energi, att använda den vattenkraft vi har. Det vi låste upp med alliansens överenskommelse det var en gammal forcerad avvecklingspolitik som omöjliggjorde byggandet av ny kärnkraft. Det var till och med förbjudet i lag. Den lagen är nu ändrad, säger han.

– Om det inte är det överenskommelsen handlar om, då har ingenting hänt, då är vi tillbaka i den gamla energipolitiska låsning som gällde före alliansens överenskommelse, säger Fredrik Reinfeldt.

Hoppas på överenskommelse

Inom kärnkraftindustrin hoppas man fortfarande att politikerna ska hitta fram till en blocköverskridande överenskommelse om kärnkraften, men något absolut villkor för att en nybyggnad ska kunna bli av är det inte, säger Fortums forskningschef Göran Hult.

– Absolut nödvändigt kan man inte säga att det är. Men det är väldigt önskvärt. Det skulle vara enklare att komma igång med projektet om man känner att det här kommer att hålla hela vägen ut, om vi sköter våra kort.

Kommer det då att byggas någon ny kärnkraft? När man frågar industrin är beskedet alltså JA. Men om man frågar politikerna så svarar de efter partilinjen. Så här säger Miljöpartiets språkrör Åsa Romson om sannolikheten att det kommer att byggas ny kärnkraft.

– Jag tror faktiskt inte att den finns. Jag tror att den är noll procent. Det beror på att det inte är lönsamt, det är inte den säkraste energikällan och det är inte hållbart i framtiden. Och det är bara det hållbara som kommer att vara lönsamt för industrin.

"Näst intill 100-procentigt"

Folkpartiledaren Jan Björklund är av en annan uppfattning.

– Det kommer att byggas ny kärnkraft i Sverige. Det är näst intill 100-procentigt. Sedan beroende på det politiska micklandet kan det dröja kortare eller längre tid, säger han.

Socialdemokraternas Stefan Löfven är lika ovillig att svara på den frågan som på de andra om kärnkraftens framtid.

– Det får andra hålla på att gissa, hur många procent det kan vara. Det gör inte jag, säger Stefan Löfven.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista