Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/
Sverige

Virus hotar allt fler får - sprids via knott

Publicerat fredag 8 mars 2013 kl 06.20
"Otroligt psykologiskt kännbart"
(1:48 min)
Det är de dräktiga fåren som drabbas. Foto: Hasse Holmberg/Scanpix.

Betydligt fler fårbesättningar kan ha smittats av Schmallenbergsviruset än vad svenska myndigheter först trott. Viruset angriper får som om de är dräktiga kan få sjuka och missbildade lamm.

Statens veterinärmedicinska anstalt SVA vill nu ta hjälp av fårägare för att få veta hur omfattande smittan är, säger Erika Chenais, jobbar med det här på SVA.

– Just nu är det mycket som är osäkert. Det här viruset har ju bara funnits i 1,5 år. Vi vet en del om det, men absolut inte allt. Därför är det svårt att ge svar när djurägare vänder sig till oss med frågor om hur de kan skydda sig och sina djur.

Svåra missbildningar
Schmallenbergsviruset sprids med svidknott och drabbar får och nöt. Djuren som smittas drabbas själva inte så farligt, de får feber och tappar aptiten under en kort period. Men djur som är dräktiga när de smittas löper stor risk att få svårt missbildade lamm och kalvar.

Fåruppfödare Birgitta Cederbergs djur på gården Uddeberg i Broddetorp har än så länge sluppit viruset.

– Man är ju fundersam på hur fortsättningen ska bli. Men vi just här i Skaraborg är väl, som det ser ut, inte så hårt drabbade. Svidknotten som sprider viruset har kanske inte varit så aktiva här. Det är jätteskönt.

Runda om magen
I Birgitta Cederbergs stall kikar ett femtiotal gråa gotlandstackor fram med sina svarta huvuden bland höet. De är sällskapliga och nyfikna och de flesta är riktigt runda om magen.

Hennes tackor betäcktes sent på hösten, och ska - om allt går bra - ha sluppit undan Schmallenbergviruset som sprids med insekter som svidknott.

Hundra lamm
Birgitta Cederberg hoppas att lamningen ska gå bra, utan komplikationer, och resultera i runt 100 friska små lamm i april.

– En del är så runda om magarna att man nästan tror att de ska få tre stycken. Vi hoppas att lamningen ska gå bra.

Hon kelar med sin favorit medan hon pratar, en elvaårig späd tacka som givit gården friska, välväxta lamm upprepade gånger under årens lopp. Alla hennes lamm har ärvt sin mammas sällskapliga läggning och fina lynne, berättar Birgitta Cederberg.

Men det är inte förrän lamningen är över i vår och de friska små lammen kan räknas in som varje fåruppfödare kan pusta ut. Schmallenbergviruset ger inga tydliga symptom hos den dräktiga tackan. Men är hon smittad kan hon förlora det ofödda lammet eller få svårt sjuka lamm.

– De kan ju gå dräktiga tiden ut och ändå föda missbildade lamm.

Vill bidra
Även om Birgitta Cederbergs djur själv inte råkat ut för viruset deltar hon gärna i SVA:s webbundersökning om hur vårens lamning går, för att bidra med information till myndigheten från sin del av Skaraborg.

– Jo, det får man göra. Även om man inte har några problem är det viktigt att skriva i enkäten, absolut. Det rekommenderar jag varmt att man gör. Så får man en överblick av läget i hela landet.

Omfattningen ska undersökas genom att fårägare frivilligt och anonymt fyller i en webbenkät från SVA Jordbruksverket och Svenska Djurhälsovården. Enkäten handlar bland annat om om hur årets lamning gått.

Vaccin
Erika Chenais hoppas att enkätsvaren ska leda till bättre råd till fårägare hur de kan minimera djurens lidande. För som det är nu finns inget bra sätt att skydda djuren från viruset. Ett vaccin är på gång, men tills dess kan fårägarna mest anpassa sin uppfödning efter när det är knottfritt.

– Om man senarelägger betäckningen av tackorna till efter november när knotten försvunnit, då ska djuren så vitt vi vet inte drabbas. Men har man en produktion som bygger på vinterlamning, så är ju det inget alternativ, givetvis.

Bakom webbundersökningen står förutom SVA också Svenska djurhälsovården och Jordbruksverket.

En liknande enkät på nätet om årets kalvningsresultat kommer senare under våren.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".