Sverige

Trygghetslarm inte helt trygga

Ministern: "Det är ett kommunalt uppdrag"
2:56 min

De som har trygghetslarm stöter inte sällan på tekniska problem när telefonledningar försvinner och larmen ska bli trådlösa. Ansvaret ligger i dag för mycket på de äldre eller rörelsehindrade själva och nu måste kommunerna ta ett större ansvar för teknikövergången. Det menar Hjälpmedelsinstitutet i den slutrapport som granskat teknikskiftet.

Claes Tjäder är utvecklingschef på Hjälpmedelsinstitutet.

– Det är det som är problemet i dagens larmsystem, att man kan inte se om larmet fungerar eller inte. Och den yttersta konsekvensen är ju att larmanvändaren trycker på knappen så tror man att nu kommer det hjälp, man hör ingen, får ingen kontakt och så blir man liggande, säger Claes Tjäder.

En 76-årig man i Luleå till exempel avled 2007 efter en hjärtinfarkt, då hans larm via telefon kopplad mot internet aldrig gick fram.

Landets kommuner och landsting och branschen är överens om att trygghetslarmen, med knappar direktkopplade till larmcentraler, måste bli helt digitala med säkra uppkopplingar, när telefonstolparna plockas bort. Om två år är planen att alla de drygt 200 000 personer det rör i Sverige ska ha digitala trygghetslarm.

Men övergången är komplicerad, det har man inte minst märkt i Sjuhärad där runt 1000 personer i Borås, Ulricehamn och Tranemo fått sina larm utbytta.

Lennart Levinsson är säkerhetschef i Borås:

– Det har yttrat sig i att man fått byta trygghetstelefoner och det har varit fel i simkort och det har varit fel i kopplingar i telefonen, så det har hänt att larmpatrullen har fått åka ut ett par tre gånger på en dag och byta, säger Lennart Levinsson.

Under det tre år långa testet i Sjuhärad på uppdrag av regeringen, har bland annat sopbilarna som besöker alla hushåll haft master på taket. Täckningen i det mobila nätet har inte alltid varit så bra som leverantörerna sagt att det ska vara, berättar Lennart Levinsson. Slutligen fick kommunen teckna avtal med tre olika operatörer, dessutom sätta upp en egna antenner vid folks hem, för att få det att fungera:

– I början fanns det ingen larmcentral som kunde ta emot digitala trygghetslarm. Utan vi har fått köpa en larmcentral och sätta i Malmö, säger Lennart Levinsson.

Enligt handläggare vid Hjälpmedelsinstitutet känner sig i dag många äldre med larmet hjälplösa inför den nya tekniken och ringer förtvivlade till olika leverantörers kundtjänst. De med betalningsanmärkningar får inget abonnemang och måste ordna kontantkort.

Slutrapporten menar att det är kommunerna som måste ta det här ansvaret.

Personer behöver fortfarande betala för tjänsten, men det är orimligt att de själva ska se till att ordna uppkoppling med rätt operatör, och kontrollera att den operatör man väljer faktiskt fungerar i just deras hem, säger Claes Tjäder:

– Det gör att de måste sätta sig in i de här teknikfrågorna, måste sätta sig in i vad det finns för problem, och Borås stad kan ju vittna om att det finns en rad problem på resan, säger Claes Tjäder.

Lite statliga pengar finns för kommuner att ansöka om, men främst finns nu kunskaperna från Sjuhäradsprojektet, säger barn- och äldreminister Maria Larsson, som trycker på det kommunala ansvaret att ro övergången i hamn:

– Kommunen sätter apparaturen på plats, det är färdigt att använda när jag ska ringa första gången. Det ska inte den enskilde äldre behöva ta ett ansvar för, det måste kommunerna göra, säger Maria Larsson.

Kommer det att behöva skjutas till mer pengar från staten?

– Det här är ju ett kommunalt uppdrag redan i dag att se till att äldreomsorgen och att handikappomsorgen fungerar och där ingår trygghetslarmet, säger Maria Larsson.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".