Foto: Moacir de Sa Pereira Flickr CC BY 2.0
Sverige

Utredning: Pengar behövs till miljövänligare fartyg

Miljövänlig svensk sjöfart
1:56 min

Fartygstrafiken i Östersjön och Nordsjön släpper ut för mycket svavel enligt FN – och därför ska fartygen om knappt två år sluta att använda svaveltung tjockolja. Men branschen behöver statliga pengar för att inte bara gå över till diesel, enligt en kommande utredning.

För att branschen inte bara ska gå över till diesel utan miljövänligare bränslen så behöver rederierna få pengar av regeringen för att bygga om motorerna. Det säger en kommande utredning av "Clean Baltic Sea Shipping" där Sten Björk är projektledare.

– Om staten skulle kunna tänka sig att bidra med ett omställningsbidrag så skulle man underlätta att snabbare gå över och det tycker jag vore en väldigt rimlig åtgärd. Särskilt då för Sverige som har Europas längsta kuster och mest transporter längs kusten.

Förslår bidrag

Just nu utreder branschen och forskare och med stöd av EU i projektet "Clean Baltic Sea Shipping" hur sjöfarten i Östersjön kan bli miljövänligare. Man kommer i höst att föreslå regeringen att införa ett ekonomiskt omställningsbidrag till metanoldrift, i första steget för färjetrafiken enligt projektledaren Sten Björk som är socialdemokratisk politiker i Trelleborg.

Utan bidrag kommer de flesta fartyg gå över från tjockolja till 50 procent dyrare diesel enligt utredningen, istället för mer miljövänlig metanol från naturgas eller på sikt kanske från svensk skogsråvara. Andra alternativ är flytande naturgas eller rening av skorstensröken.

Stora utsläpp

FN:s sjöfartsorganisation IMO är det som har satt upp de nya svavelkraven till år 2015 för Nordsjön och Östersjön, och året därpå kommer tuffare regler för kväveutsläpp också. Idag släpper fatygstrafiken i Östersjön ut dubbelt så mycket svavel som Danmark och Sverige totala utsläpp på land. Svavlet och kväveoxiderna bidrar till försurning och Östersjöns övergödning, och bränsleröken skadar också människors hälsa, men svensk industri har protesterat och tycker att kraven snedvrider konkurrensen mot resten av EU, där fartygen runt Medelhavet får betydligt svagare krav och först flera år senare.

Karin Andersson är professor i marin miljöteknik på Chalmers och hon anser att fartygsbranschen ligger efter till exempel bilbranschen för att varje redare tvingas driva sin egen teknikutveckling.
– Det saknas den här teknikutvecklingskompetensen och det är en stor utmaning för redarna att klara av detta utan att ha de musklerna som fordonsindustrin har, säger Karin Andersson.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".