Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/
Det brinner i en industrilokal. Giftig rök sprider sig österut mot Giraffens köpcentrum. Alla som befinner sig i området bör bege sig därifrån. Boende i området uppmanas att gå inomhus och stänga dörrar, fönster och ventilation. För mer information lyssna på Sveriges Radio P4 Kalmar.
(Publicerat igår kl 17.16)
Kalmar/Måbødalen

Beredskapen för svåra olyckor blev bättre

Publicerat tisdag 13 augusti 2013 kl 16.06
Foto: Christian Blom/Scanpix.

Måndagens dödsolycka med en Bergkvarabuss i Norge blev en smärtsam påminnelse. På torsdag är det 25 år sedan 16 personer, varav tolv barn, dog när en buss kraschade i norska Måbødalen. Händelsen blev ett uppvaknande för svensk krishantering.

– Bemötandet 1988 hade uppenbara brister. Det är ingen tvekan om det, säger överläkare Abbe Schulman, chef för Stockholms landstings kunskapscenter för kris- och katastrofpsykologi.

Sammanlagt fanns 34 personer ombord på bussen vid den svåra olyckan i sydvästra Norge, den 15 augusti 1988. De flesta, 23 av dem, var barn ur en femteklass från en skola i Kista i nordvästra Stockholm.

Slets sönder

Vid färden genom en tunnel i den branta Måbødalen gav bromsarna efter och bussen kraschade in i en bergvägg så kraftigt att fordonets ena sida revs bort. Tolv barn och fyra vuxna dog.

I Sverige, som klarat sig förhållandevis lindrigt undan andra världskriget och större katastrofer, brast beredskapen för en så stor olycka, enligt Schulman.

Därför bildades de krisgrupper som i dag finns i svenska landsting och kommuner.

Gav insikt

– Måbødalsolyckan blev väckarklockan. Enskilda drabbade tog man hand om, men man såg inte olyckan ur ett samhällsperspektiv, säger han.

– Numera förväntar sig alla i befolkningen att man får stöd om det händer något.

En orsak till utvecklingen är att olyckan skedde i Norge, där de drabbade snabbt togs väl omhand.

– Man hade funderat mycket mer över beredskapen. I Sverige hade man utgått från att sådant här händer, men inte oss, säger Schulman.

I dag är såväl landstingen som kommunerna tvungna att ha beredskap för psykologiskt- och socialt krisstöd. Krisgrupper bestående av olika aktörer, så som präster, poliser och socialtjänstemän, finns i de flesta kommuner.

Bland annat har krisgrupperna använts efter Estoniaolyckan 1994 och tsunamikatastrofen 2004.

Sebastian Orre/TT

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".