Roma kyrka. Foto: Mika Koskelainen/SR Gotland
Sverige

Få röstar i undanskymt kyrkoval

Fem och en halv miljon svenskar har rätt att rösta i kyrkovalet om en knapp månad. Men långt ifrån alla går till valurnorna. Sedan kyrkan skiljdes från staten har valdeltagandet gått ned stadigt, till knappt 12 procent vid förra valet. Ändå oroas man inte inom kyrkan av den dystra utvecklingen.

– Naturligvis så tycker vi det är bra om valdeltagandet höjs i år. Men vi är en medlemsorganisation och ur det perspektivet så tycker jag ändå inte att valdeltagandet är så dåligt, säger Erika Brundin, ställföreträdande generalsekreterare för Svenska kyrkan.

11,9 procent röstade vid kyrkovalet 2009. Vid val till riksdagen brukar valdeltagandet ligga på över 80 procent. Men Erika Brundin tycker inte att man ska jämföra kyrkovalet med politiska val, trots att kyrkan till stor del styrs av politiker.

– Jag tycker inte att det är helt relevant att jämföra med politiska val, vi är en medlemsorganisation och det är ändå 700 000 av våra medlemmar som röstar. Om du jämför med Röda korset eller andra organisationer och hur många av deras medlemmar som är med och påverkar vid liknande val så tycker jag att valet är legitimt, säger hon.

Även om det blivit vanligare med opolitiska nomineringsgrupper inom kyrkan så är det ändå Socialdemokraterna som är den nomineringsgrupp som fått flest röster till kyrkomötet vid de senaste tre valen.

Olle Burell från Socialdemokraterna sitter sen 12 år tillbaka i kyrkomötet, kyrkans högsta beslutande organ, och han ställer upp i valet också i år. Precis som Erika Brundin vill han inte kalla valdeltagandet i kyrkovalet för dåligt.

– Det är fantastiskt att flera hundra tusen av våra medlemmar går och röstar. Men såklart hoppas jag på att ännu fler vill göra sin röst hörd. Samtidigt har ingen lyckats övertyga mig om hur man skulle kunna göra om valförfarandet för att få fler att rösta, säger han.

Vad tror du det beror på att inte fler röstar?

– Jag tror att de flesta som är medlemmar i Svenska kyrkan är nöjda med det som kyrkan gör, och att man kanske glömmer bort att man inte ska ta saker för givna och att det därför är viktigt att gå och rösta, säger Olle Burell.

Han berättar att hans egen nomineringsgrupp jobbar hårt med att informera kyrkans medlemmar om valet och om varför det är viktigt att rösta, och det hoppas han att andra nomineringsgrupper också gör.

– Valet är ett viktigt vägval för kyrkan och jag hoppas att alla nomineringsgrupper försöker nå ut till medlemmarna och visa vad de står för, för ibland är inte det så tydligt. Om alla jobbar för att informera om valet blir valdeltagandet förhoppningsvis också högre och då är det lättare att motverka extrema krafter inom kyrkan, säger Olle Burell.

Valdeltagande i kyrkovalet

2009: 11,9 procent

2005: 12.0 procent

2001: 14,2 procent

Fakta kyrkovalet

  • Val till Svenska kyrkan hålls vart fjärde år. I år är det den 15 september.
  • Svenska kyrkan styrs av så kallade nomineringsgrupper. Vissa är politiska partier, till exempel Centerpartiet, andra är opolitiska som POSK, partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan.
  • Vid valet röstar man på tre nivåer. Till kyrkofullmäktige i församlingen eller pastoratet, till stiftsfullmäktige i stiftet, och till kyrkomötet på den nationella nivån som fungerar ungefär som kyrkans riksdag.
  • Man måste vara 16 år för att få rösta. Svenska kyrkan har 5,5 miljoner röstberättigade medlemmar.

källa: www.svenskakyrkan.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".