Emma Sandebäck. Foto: Nick Näslund/Sveriges Radio.

Kulturemma: Deckare alltid hett hos länets läsare

P4 Kalmars kulturspanare Emma Sandebäck har den senaste veckan plöjt deckare. Något som färgat hennes spaning denna onsdag. Du läser hela Emmas spaning via sverigesradio.se/kalmar

Emmas kulturspaning vecka 48

Den typ av böcker som jag själv har plöjt senaste veckan är deckare. En genre som verkar passa människorna i Norden perfekt. Om inte annat kan man titta på bibliotekstopparna vi har gått igenom i höst. Det är inte många tillfällen, faktiskt inte ett enda, när en deckare inte har funnits med i topp tre när det gäller länsbornas läsning. Deckarna som rekommenderas nedan är relativt nya och vi finner att en är precis färsking när det gäller deckarakademiens pris år 2013.

Vi börjar med en svensk författare; Set Mattsson. Sjuksköterskan som sadlade om, blev journalist och till sist författare. År 2012 kom hans Ondskans pris och i år kom den andra delen, Svekets offer

I centrum står kriminalöverkonstapel Douglas Palm som arbetar vid Malmöpolisen, året är 1946. Vi får i boken följa flera olika personers röster och vi får också följa flera olika personers brott. Palm lever med hustrun Anna och de båda försöker förlika sig med tanken på att de inte kommer kunna bli föräldrar. Dessutom vill Anna ge sig ut i arbetslivet.

Det är Sverige, 40-tal, klasskamp, könskamp och brottslighet. Det är platser vi känner till, gator vi känner igen, det är teakbord, surrogatkaffe, sillsmörgåsar till lunch och möra oxrulader i buljong till middag. Det snackas folkhem, demonstrationer, kommunister, säkerhetspolis och människovärde. Är detta ord du gillar? Läs och begrunda! Kanske fastnar du i för Douglas Palm och har fått dig en ny vän för ett bra tag framöver. Vill du börja i rätt ände – inled med Ondskans pris.

Nu förflyttar vi oss ett antal mil bort både geografiskt och kulturellt. Dror Mishanis Utsuddade spår (2013 på svenska) fick i lördags Deckarakademiens pris för ”bästa till svenska översatta kriminalroman”, Nils Larson har översatt.

Här följer vi i ett lugnt tempo utredningen kring den försvunne pojken Ofer. Ett fall som leds av poliskommissarie Avraham Avraham, eller Avi som han sedan kommer att kallas för oss som känner honom. En polis som frågar en mor till en försvunnen pojke varför det inte finns några detektivromaner på hebreiska. En fråga som han själv besvarar samtidigt som han försöker lugna modern med orden ”Därför att det inte inträffar några sådana brott här. Vi har inga seriemördare, vi har inga kidnappningar och det finns inte många våldtäktsmän därute som överfaller kvinnor på gatorna”. 

Avi har svårt att komma någon vart med fallet, familjen har berättat det den vet, grannar har hjälpt till i sökandet, man har helt enkelt kört fast. Till sist får man en del information från en granne som verkar känna den försvunna pojken Ofer mer än vad man först trodde. Här finns inga stora ord, inga yviga gester, inga höga röster, inga blodiga scener, men ändå är boken läsvärd som  deckare.

Det tredje och sista tipset i dag är den omtalade Gone Girl av Gillian Flynn. Det här är ingen traditionell deckare där vi får följa en polis i arbete. Vi får istället följa Nick och Amy, ett par som borde vara i sina bästa år. Efter att arbetslöshet drabbat dem båda har de flyttat tillbaka till Nicks barndomsstad i Missouri i USA från New York.

Relationen dem emellan har gått lite i stå och en dag är Amy försvunnen efter vad som ser ut som en strid i hemmet. Har Nick något med det hela att göra eller inte? Vem har skuld i detta drama och vem går fri? Vi får följa både Nicks version av försvinnandet och av livet innan försvinnandet. Vi får också följa Amy och hur hon har sett på deras liv tillsammans.

En bok som är obehaglig på många sätt men också på sina sätt stundtals rolig. Frågor som hur man förändras av relationer, av arbetslöshet, av att flytta dit man inte vill, av pengabrist, av massmedia och av uppmärksamhet ställs i boken. Frågan är om vare sig Nick eller Amy sitter inne med svaren. Det vet jag inte om läsaren heller gör när boken är slut. Men, det är en riktigt bladvändare!

Ser vi rent historiskt på våra deckare kan man ju inleda med att rabbla gamla kända deckarhistorier som ses som föregångare och stilbildare för vår tids deckare. Eller vad sägs om Edgar Allan Poes Morden på Rue Morgue (1841), eller Wilkie Collins The Woman in White som kom ut redan 1859?

Många av er där hemma kanske minns Arthur Conan Doyles Sherlock Holmes och alla mysterier han lyckades lösa. Sherlock Holmes var den första detektiven som nådde svenska läsare i översättning år 1890. Då hade redan pseudonymen Claude Gerard på 1870-talet gett ut deckaren Hastfordska vapnet på svenska, som visade sig vara skriven av ingen mindre än en kvinnlig författare från Norrköping vid namn Aurora Ljungstedt. Har du inte koll på henne och gillar deckare kanske det är något att bita i inför julledigheten?

Den första riktiga deckarvågen kom i och med första världskriget och med det andra världskriget kom deckare av mer brutal karaktär. Pusseldeckarna hade redan då gjort sitt intåg. I en klassisk pusseldeckare är det någon form av detektiv som löser mordgåtor, detektiven i fråga har både snille och en stor portion iakttagelseförmåga. Det är sparsamt med våldsamma skildringar och istället är ofta trivselfaktorn rätt så hög. Läsaren följer spåren jämte detektiven och till sist når brottet sin upplösning.

20-talet innebar att det främst i USA kom pusseldeckare med mer urbana miljöer, med mer våld och mer kriminalitet i olika sociala skikt. En sjaskig bar dök inte sällan upp i vare sig Dashiell Hammets eller Raymond Chandlers böcker.

Ser vi till vårt eget land är Maria Lang och Stieg Trenter stora namn på 40-talet och i och med 60-talets intåg kommer Maj Sjöwall och Per Wahlöö med sina deckare där mordgåtor och dess upplösning kombineras med realism och en viss samhällskritik. Därefter har deckarförfattarna kommit i en strid ström. Och, de har sålt. Dessa gamla klassiker har också filmatiserats och kanske är det i filmens format som dessa fyra finner nya tittare och kanske även nya läsare?

Hur detta fenomen kommer sig, att inhemska – men också utländska – deckarförfattare säljer så bra i vårt land måste bero på någonting. Kan det vara att en deckare garanterar läsaren en rätt så trygg mall? Vi vet vad vi får; vi få ett brott av något slag, ofta utspelar det hela sig i en ganska trygg miljö med relativt vardaglig inramning.

Kurt Wallanders Ystad, Erica Falcks Fjällbacka och Annica Bengtssons Stockholm är samhällen och städer vi känner till och är bekanta med. Huvudpersonen kan vara polis men också journalist eller åklagare med samma triviala vardag som alla vi andra. Det äts snabbmat, det lagas halvfabrikat och det dricks både vin, whiskey och kaffe.

Ganska ofta finns det något problem i själva problemlösarens kärleksliv, kanske råder där ensamhet, ensamhet i tvåsamhet eller finns där bara en katt att samtala med och kärleken i livet är långt borta. Desto bättre – då kan all tid läggas på att bekämpa och lösa brott!

Denna huvudperson dyker sedan upp i en serie av böcker vilket gör att både du och jag upplever det som att vi faktiskt känner personen i fråga, han eller hon blir som en kär gammal vän vi hela tiden återknyter kontakten med. En vän vars arbete vi också blir bekanta med; det ska höras vittnen, bevis ska säkras och till sist ska brottets gåta lösas.

Bibliotekarien rekommenderar

Carl-Johan Ljungberg från biblioteket i Hultsfred har denna veckan funderat på tre rekommendationer han vill ge. Han börjar med James Ellroys Underworld USA-trilogi (En amerikansk myt, Sextusen kalla och Oroligt blod). Här har vi USA:s historia mellan 1958-1973. Maktens män styr allt tillsammans med maffian. Kallhamrat, brutalt och fascinerande och skrivet med Ellroys korthuggna hypnotiska stil. Fantastisk läsupplevelse för den som vågar…

Det andra tipset är  Carsten Jensen Vi, de drunknande. Här får vi vara med om sjöfararstadens Marstals historia från 1848 till andra världskrigets slut. Jensen växte upp i Marstal och ville skildra Danmarks historia som sjöfarts- och krigarnation. Det blev en, enligt Carl-Johan Ljungberg, underbar roman med själva Marstals befolkning som huvudperson – Vi, de drunknade.

Som nummer tre tipsas om Joseph O’Connor Havets stjärna. Ett irländskt utvandrarepos där skeppet ”Havets stjärna” fraktar svältande irländare till Amerika.  Deras historia flätas samman och den bittra kampen mot engelsmännen får sin förklaring. En storslagen roman på alla sätt!

Veckans kulturtips

Fredagen 29 november kommer Emil Landmann och spelar på Hotell Hulingen i Hultsfred. Samma kväll samt på lördagskvällen kan man se Lifvens julshow med småländskt julbord på Rockcity. På söndag öppnar butikerna i Hultsfred upp för årets julskyltning. Det mesta i julens tecken!

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista