Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/

Blir Madeleines dotter tronföljare?

Publicerat fredag 21 februari 2014 kl 11.30
Foto: Linda Forsell/TT.

Det är första gången ett kungligt barn föds utomlands. Lagen är otydlig kring vad som gäller för att prinsessparets bebis ska stå kvar som nummer fem i turordningen till Sveriges tron.

När prinsessan Madeleine nu har nedkommit med sin och herr Christopher O'Neills dotter, blev det första gången i modern tid en svensk prinsessa med arvsrätt fött ett kungligt barn utomlands.

Det trodde inte den svenska regeringen skulle ske "inom överskådlig tid" när den skrev lagförslaget till att ändra grundlagen Successionsordningen för 37 år sedan, 1977.

Därför är lagen otydlig och därför finns nu en osäkerhet kring vad som gäller, för att prinsessparets bebis ska stå kvar som nummer fem i turordningen till Sveriges tron.

Frågan handlar framför allt om hur länge barnet kan bo i och växa upp i New York, men också om det är uteslutning från arvsrätten som blir aktuell om den okända tidsgränsen överskrids.

Det är inte ovanligt att svenska prinsessor föder barn utomlands. Kungens systrar prinsessan Margareta och prinsessan Birgitta gifte sig med utländska män, bosatte sig utomlands och födde sina barn där. Men det saknade betydelse eftersom de aldrig ingick i den svenska tronföljden. På den tiden gällde agnatisk tronföljd i Sverige, bara prinsar kunde ärva tronen.

Prinsessan Madeleine ingår nu som nummer fyra i den svenska tronföljden. Barnet kommer, åtminstone en tid, att vara nummer fem. För dem gäller speciella bestämmelser de måste leva upp till, enligt grundlagen.

En viktig punkt, är formuleringen i Successionsordningen att prinsessparets barn ska "uppfödas i den rena evangeliska läran och inom riket".

Den meningen ändrades inte när Successionsordningen moderniserades 1980. Och det framgår av lagens förarbeten att det ansågs mycket viktigt att tronföljare växer upp i Sverige.

Utredaren Ingvar Lindell resonerar i utredningen om kvinnlig tronföljd (SOU 1977:5) att en lag där giftermålsreglerna är lika för män och kvinnor ofta tillämpas på olika sätt. Prinsar brukar föra hem sina utländska brudar till Sverige, medan prinsessorna bosatt sig i främmande land där barnen uppfostras, "kanske utan närmare kontakt med svenskt språk och svenskt samhälle".

Just för att undvika den situation som nu uppstått, att en svensk prinsessa gifter sig med en utländsk man och bosätter sig utomlands, framkastade utredaren Lindell att regeringen borde beakta var paret ska bo, när den ger samtycke eller nekar, vid frågan om en person i tronföljden om tillstånd att få gifta sig sig.

Han föreslår att ett samtycke kan förenas med villkoren att paret bosätter sig i Sverige och uppfostrar barnen här. Han hänvisar till att liknande villkor ställdes i Danmark när prinsessan Benedikte gifte sig.

Men några sådana villkor har inte införts i Sverige och diskuterades över huvud taget inte när prinsessan Madeleine skulle gifta sig med den utländske medborgaren Christopher O'Neill.

Utredningen lade grund till lagförslaget till ny successionsordning som lämnades till riksdagen 1977, av statsminister Thorbjörn Fälldin, Centerpartiet och politiskt obundne justitieministern Sven Romanus.

Högsta domstolen sa i sitt remissyttrande att avsikten med lagen om "uppfödd inom riket" är att tillgodose intresset av att statschefen är väl förtrogen med svenska förhållanden.

Svea Hovrätt tyckte att bestämmelsen ger upphov till gränsdragningsproblem, eftersom inget vet hur länge bosättningen utomlands ska vara, för att rätten till tronen ska gå förlorad. Hovrätten anser inte att texten ska tolkas bokstavligt, alltså att ett kungligt barn inte alls skulle få bo utomlands.

Den skriver "att några års studier utomlands inte skall ha diskvalificerande verkan synes klart, men hur gränsen i övrigt bör dragas är ovisst. Å andra sidan kan sägas, att frånvaron av en bestämmelse ger upphov till problem av i stort sett samma slag".

Några tydligare detaljer eller skrivningar kring hur lagtexten ska tolkas, finns inte i Successionsordningen eller dess förarbeten. Därmed lämnas frågan öppen för olika resonemang och tolkningar.

Utgångspunkten är att barnet ska växa upp i Sverige. Tydliga ledtrådar i förarbetena är att lagstiftarna har ansett det viktigt att för att en kunglig person ska ha rätt att ärva tronen, måste vara väl förtrogen med svenska förhållanden, kunna språket och känna till det svenska samhället.

Flera remissinstanser kritiserade att det inte står uttryckligen vad som blir följden av att ett barn i tronföljden inte växer upp i Sverige.

I samma paragraf 4 i Successionsordningen står att tronarvinge som överger den rena evangeliska läran förlorar rätten till tronen. Men samma sak står inte uttryckligen om tronarvinge som växer upp utomlands.

Högsta domstolen tyckte att det är särskilt viktigt att den konsekvensen är tydligt formulerad, särskilt om inte regeringen ställer villkor om uppväxt i Sverige vid ett samtycke till giftermål. Samtidigt menar Högsta domstolen att någon annan rättsföljd än uteslutning inte torde komma ifråga.

Statsrådet Sven Romanus ger en förklaring i propositionen, till varför de här frågetecknen inte rätas ut i lagförslaget.

Det viktiga var att ändra tronföljden till att den förstfödda av kung Carl XVI Gustafs efterkommande skulle ärva tronen, att jämställa män och kvinnor. Andra frågor som gällde successionen handlade om saker som "inte kan väntas få aktualitet inom överskådlig tid eller som överhuvud taget inte bör regleras", skrev han.

Detta till trots, ändrades en sak till. Tidigare var det förbjudet för prins att, som det stod, gifta sig med enskild svensk mans dotter. Det ansågs otidsenligt och opraktiskt och ströks ur Successionsordningen. Därmed blev det möjligt för kronprinsessan Victoria att gifta sig med Daniel Westling. Det hade inte varit tillåtet annars.

Ett annat formellt villkor för prinsessparets barn är att det blir svensk medborgare. Det kommer knappast att bli ett problem, eftersom barn till svenska mödrar blir svenska medborgare, även om födseln sker i USA.

Barnets far Christopher O'Neill är katolik. Men ytterligare ett villkor för att barnet inte ska uteslutas ur tronföljden är att det ska tillhöra den "rena evangeliska läran". Det kan lösas formellt genom att barnet döps enligt de kungliga traditionerna i Slottskyrkan senare i år.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".