Recept: Semlor

Latmaskar köper färdiga släta bullar och fyller enligt nedan. Men vill du baka egna bullar, så blir semlorna så mycket godare! Vill du servera en mer gammaldags semla, rör ut mandelmassan med ovispad grädde, tillsätt syltat apelsinskal och lägg på locket. Rör ut florsocker i lite äggvita och pensla locket. Servera sedan i djup tallrik med varm mjölk och vips har du en gammal hederlig hetvägg framför dig. Bullarna går utmärkt att frysa (innan du har fyllt dem). 

Traditionella semlor

Till cirka 12 semlor.

Du behöver:

75 g smör

2 dl mjölk

25 g jäst

½ dl strösocker

1 krm salt

½ tsk malen eller fint stött kardemumma

1 ägg

7 dl vetemjöl

2 tsk bakpulver

Till pensling:

1 ägg, uppvispat

Till fyllning:

½ dl mjölk

75 g mandelmassa

2 dl vispgrädde

ev. 1 msk suckat (syltat apelsinskal) eller rivet apelsinskal

florsocker till dekor

Smält smöret, tillsätt mjölk och värm till fingervarmt (37°). Smula ner jästen i en bunke och lös upp den i degspadet. Tillsätt socker, salt, kardemumma och ägg. Rör slätt. Fortsätt med 6 dl av mjölet och arbeta den i 5-6 minuter till en lös, lite kladdig deg, helst i maskin, den kan vara svår att knåda för hand.

Låt jäsa under lock eller plastfilm i en halvtimme.

Värm ugnen till 225°. Blanda bakpulver med 1 dl mjöl och arbeta hastigt in detta i degen. Dela degen i tolv bitar och rulla dem släta på mjölat bakbord. Låt jäsa på bakplåtspappersklädd plåt under duk i cirka 20 minuter.

Pensla bullarna med uppvispat ägg och grädda dem i mitten av ugnen i cirka 10 minuter eller tills de har fått fin färg.

Låt bullarna svalna på galler under bakduk.

Skär ett lock på bullarna och gröp ur lite av inkråmet. Blanda detta med mjölk och riven mandelmassa. Vill du, är det gott att blanda ner syltat apelsinskal. Fördela fyllningen. Vispa grädden och toppa med den. Lägg på locken och pudra över florsocker.

Snabba semlor

Glömde du bort att du hade utlovat semlor till kaffet? Här kommer en snabb variant som smakar godast nybakade. Som allt bröd baserat på bakpulver passar de inte att frysa. Till cirka 14 små semlor.

Du behöver:

1 ägg

¾ dl strösocker

3 dl vetemjöl

2 tsk bakpulver

½ tsk malen kardemumma

50 g smör, rumsvarmt

¾ dl vispgrädde

Till fyllning:

100 g mandelmassa, riven

1-2 msk mjölk

1 tsk finrivet apelsinskal

florsocker till dekor

Värm ugnen till 200°. Placera ut bullformar på en plåt.

Vispa ägg och socker pösigt. Blanda mjöl, bakpulver och kardemumma och rör ner detta i äggvispet. Klicka ner smöret och blanda till en lös deg.

Fördela degen i formarna och släta till ytan, t ex med baksidan av en vattensköljd sked.

Grädda i cirka 15 minuter eller tills bullarna har fått färg. Låt svalna på galler.

Blanda under tiden fyllningen. Skär ett lock på bullarna, gröp eventuellt ur lite inkråm och blanda med fyllningen. Fördela fyllningen och lägg på locken. Pudra över florsocker och servera.

Semlan - bästa bullen

Kärt barn har många namn, semla kallas också fastlagsbulle, fettisdagsbulle eller hetvägg och är en slags bulle eller bakelse av ljust vetebröd, med söt fyllning av grädde och mandelmassa.

Ordet semla betydde från början endast den ljusa vetebullen, utan fyllning. I Skåne och i de svenskspråkiga delarna av Finland kallas semla för fastlagsbulle. En semla är i Finland, mer som betydelsen var från början, den ljusa vetebullen eller mer som vår svenska småfranska eller fralla.

Vad är hetvägg?

En hetvägg är ett traditionellt sätt att äta en semla tillsammans med mjölk. Du placerar helt enkelt semlan i en djup tallrik fylld med varm mjölk. Eventuellt kan du strö lite kanel över.

När äts semlor?

Semlan åts från början enbart på fettisdagen, även kallad semmeldagen, under fastan, före påsk. Senare, när vi i Sverige inte längre brydde oss om att fasta före påsk, blev det tradition att äta semla varje tisdag under fastans sju veckor.

I dag har många börjat tjuvstarta ännu tidigare och bageritillverkade semlor börjar säljas redan efter jul (ibland till och med före jul) och finns tillgängliga varje dag fram till påsk.

Laktosfria semlor

Både semlans deg och fyllning innehåller mjölkprodukter. Det betyder inte att du som är laktosintolerant behöver avstå. Du kan njuta av semlor om du bakar med laktosfri mjölk och mjölkfritt matfett. Den goda smaken av vispgrädde får du av laktosfri vispgrädde , som smakar precis som traditionell vispgrädde. Vill du göra hetvägg och använder du bara laktosfri mjölk istället.

Lite semlekunskap

Det kan ju verka märkligt att den svulstiga semlan förknippas med fasta. Fastan ska dock inte förväxlas med fastlagen som är benämningen på de tre festdagar som traditionellt föregick fastan.

Inom den katolska kyrkan inleds årets stora högtider med fyrtio dagars fasta. Påsken är den äldsta och viktigaste högtiden och fastan dessförinnan präglas av allvar och självförnekelse. Kött, vin, ägg och mjölk är förbjuden mat och nöjen bör undvikas. Fisk, grönsaker och bröd är dock tillåtet att äta.

Fastlagen dessförinnan är däremot en festlig tid då det hålls karneval i många katolska länder. Ordet karneval kommer troligtvis från medeltidslatinets carnelevale vilket betyder avlägsnande av kött och syftar på förbudet att äta kött under fastan. Här kommer även semlan in i bilden eftersom det var viktigt att äta mycket fet mat under fastlagen för att stå sig under den långa och magra fastan.

I Sverige försvann kyrkans bestämmelser om fasta med reformationen redan under 1500-talet, men många av traditionerna kring fastan har ändå levt kvar. Det var även i vårt land vanligt med god mat, lekar och festligheter under fastlagen. Särskilt i södra Sverige ägnade sig många åt lekar som att ”slå katten ur tunnan”, ”sticka preussaren” och springa väddelopp. Kanske inte lika coolt som de där karnevalerna i Rio, men ett gott försök.

Det är ett matkulturarv med anor från 1500-talet som vi måste ta vara på. Många tror att det är ett helsvenskt bakverk, men det är faktiskt tyskt och kom via Danmark och Skåne.
Vi får också lära oss att mandelmassan kom med sockerbagarna från Schweiz och att grädden kom dit genom en gotländsk bagare som spritsade på den i ren lycka över att grädden var tillbaka efter första världskriget.

Torrskott söderut

Semlans nuvarande form har funnits i Sverige sedan 1930-talet, men föregångarna kumminkorsen kom redan på 1600-talet.
Traditionen uppstod när man på fettisdagen skulle smyga upp och överrumpla de sovande i huset genom att piska dem med björkris. Den piskade var tvungen att bjuda på fettisdagsbulle.

Vispgrädden kom med separatorn

En framgångsrik separator tillverkades av Gustaf de Laval 1877. Med den kunde man enkelt på kort tid skilja bort grädden ifrån mjölken. Grädden användes främst till tillverkning av smör. När den roterar med högt varvtal pressas mjölken, som är tyngst, ut mot väggarna och grädden som är lättare samlas i mitten.

Gustaf de Lavals konstruktion gjorde det möjligt att starta Alfa Laval, den största separatorfabriken i världen. Idag levererar Alfa Laval fortfarande separatorer och annan processutrustning. Mjölkseparatorn bidrog starkt till den svenska industrialiseringen; under det första decenniet på 1900-talet fanns det över tjugo separatortillverkare enbart i Stockholm.

Hagdahls hetvägg serveras alltjämt på Operakällaren. Utan vispad grädde.

C. E. Hagdahls fina hetvägg

12 hetväggar, 30 minuter
Ursprungsreceptet kommer från en kokbok från 1879 och är förenklat. Perfekt för den som inte gillar grädde.
12 medelstora semmelbullar
1 dl vispgrädde
25 g smör, smält
3 äggulor
3 msk strösocker
300 g mandelmassa, grovt riven
finrivet skal av en citron
3 msk suckat
ev. 3 äggvitor och 1 dl strösocker till glasyr


Skär ett litet lock av semlorna och gröp ur inkråmet med en gaffel. Smula sönder inkråmet och blanda med grädden, det smälta smöret, äggulorna, sockret, den rivna mandelmassan och citronskalet. Rör ihop till en ganska tjock massa och fyll åter i de urgröpta bullarna. Strö suckatet över fyllningen och sätt tillbaka locket. Värm bullarna i mitten av ugnen på 150 grader i 10-15 minuter. Servera i djupa tallrikar eller skålar med varm mjölk.

Om man vill:
Hagdahl tipsar om att man kan spritsa bullarna med vispad äggvita och glasera dem med glödskyffel. I moderna kök vispar man äggvita till hårt skum och tillsätter sockret under vispning. Spritsa eller lägg en klick maräng på de varma semlornas lock och bränn toppen hastigt under grillelementet eller med brännare.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".