Mer än 88 000 personer skrev högskoleprovet i våras. Foto: Bertil Enevåg Ericson/TT.

Många unga skriver högskoleprov i dag

Nya betygssystemet kan ligga bakom
2:09 min

Ungdomar i gymnasieåldern tillhör de åldersgrupper som ökar mest när det gäller att skriva högskoleprovet. Det trots att elevkullarna på gymnasiet minskat kraftigt de senaste åren.

Nästan var fjärde person som skriver provet under lördagen går tredje året på gymnasiet. Ann-Sofie Fredriksson på Universitets- och Högskolerådet tror att det delvis beror på det nya betygssystemet i skolan.

– Ungdomarna känner en viss osäkerhet i hur deras gymnasieexamen kommer att stå sig, när de ska söka till högskolan. Då säkrar man upp genom att göra högskoleprovet. Man är ju rationell och smart, får man väl säga

Avsikten med det nya betygssystemet som kom 2011, var att det skulle bli svårare att få högsta betyget A, än att få MVG, mycket väl godkänt, som var högsta betyget tidigare.

Det är meningen att skillnaden ska kompenseras, så att inte de nya gymnasieeleverna drabbas orättvist när de söker till högskolan. Men enligt Universitets- och Högskolerådet har eleverna med de nya betygen som sökte till läkarutbildningen, missgynnats.

Elevkullarna på gymnasiet har minskat kraftigt i flera år, ändå ökar antalet gymnasieelever som skriver högskoleprovet mest av alla åldersgrupper.

Nästan 70 000 personer har anmält sig till högskoleprovet i dag. Ungefär 16 000 av dem tillhör åldersgruppen som går tredje året på gymnasiet, det är 1 100 fler än förra året. 4 000 elever i åldern andra året på gymnasiet ska också göra provet, 1 200 fler än ifjol.

Andra åldersgrupper ökar också, men betydligt mindre.

I dag kostar det 350 kronor att göra högskoleprovet, i vår blir det 100 kronor dyrare, 450 kronor, beslöt den dåvarande alliansregeringen i somras.

Provet består av fem olika delmoment, 55 minuter långa - det tar hela dagen och Ann-Sofie Fredriksson råder alla på plats att se till att de får i sig mat.

– De ska ha med sig frukt och sådant som de kan ta i pauserna och man behöver äta bra mitt på dagen så att man orkar, för det är en lång dag från halv nio till halv fem, säger Ann-Sofie Fredriksson.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".