Ingvar Carlsson ska rösta. Karta över Kalmar län med en nej-skylt. Foto: Tobias Röstlund/TT Illustration: Nick Näslund/Sveriges Radio
Sveriges statsminister Ingvar Carlsson står bakom valbåset i vallokalen i Tyresö för att rösta i den svenska folkomröstningen om Sveriges medlemskap till den Europeiska Unionen 13:e november 1994. Foto: Tobias Röstlund/TT Illustration: Nick Näslund/Sveriges Radio

20 år sedan EU-folkomröstningen

Störst motstånd mot EU i Högsby kommun
1:29 min

Den 13 november 1994 röstade Sverige vid en folkomröstning ja till medlemskap i EU. Men i Kalmar län var vi mer negativa, en majoritet av länsborna tyckte då inte att vi skulle gå med i EU. 

Debatten innan folkomröstningen var starkt, men det stor också klart att det skulle bli ett ganska jämnt lopp mellan ja- och nej-sidorna. Och mot slutet såg det länge ut som om det var nej-sidan som skulle vinna. 

Men så blev det alltså inte. 52,2 procent av de som röstade la sin röst på ett ja till medlemskap. Men det såg olika ut i olika delar av landet.

I Kalmar län sa vi nej med knapp marginal. 50,9 procent närmare bestämt. Bara i tre kommuner i länet var det övervägande ja, det var i de båda Ölandskommunerna Borgholm och Mörbylånga och så i Kalmar kommun. 

I övriga länet var skepsisen större och allra störst i Högsby kommun. Där röstade hela 62 procent för ett nej till medlemskap. Birgitta Bergkvist som bor i Fågelfors var en av de som röstade nej då. 

– Det bara slog mig att jag tyckte inte vi hade där att göra, säger hon till P4 Kalmar. Men varför man var extra negativa till EU i just Högsby kan hon inte direkt svara på, men tror att det kan handla om att makten hamnar längre ifrån. 

Jonas Erlandsson, socialdemokratisk gruppledare i Högsby kommun var för 20 år sedan engagerad i SSU och minns att EU-frågan verkligen splittrade hela Sverige, oavsett partitillhörighet.

Att så många var emot i just Högsby tror han berodde på att många var rädda för den omställning som det skulle innebära, trots att vi redan levde under EU-regler eftersom vi hade samverkansavtal.

 och att vi i Kalmar län sa nej förvånade honom inte.

– Kalmar län har alltid varit lite bångstyrigt i sådana här sammanhang. Vi klarar ju inte ens att hålla sams inom länet många gånger, så det var väl en upprorisk stämning mot staten. Vi ville vara våra egna chefer, säger han. 

Men han konstaterar att nu efter 20 år har vi ändå tjänat på att vara med, trots att Sverige är en så kallad nettogivare, alltså betalar betydligt mer pengar till EU än vad vi får tillbaka i bidrag och annat. Framförallt pekar han på de gröna näringarna och Högsby kommun har varit flitiga på att söka bidrag av olika slag.

Men Birgit Bergkvist i Fågelfors är fortfarande 20 år senare lika skeptisk till EU-medlemskapet som hon var då.

– Med tanke på hur de gör där nere och funderar på hur vi ska bo och vara, så har de konstiga funderingar, säger hon.

Fråga

Relaterat

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".