Emma Sandebäck. Foto: Nick Näslund/Sveriges Radio
Emma Sandebäck. Foto: Nick Näslund/Sveriges Radio

Kulturemma har koll på julkalendern

Julkalendern verkar stå sig stark som jultradition i vårt land och genererar nästan alltid någon form av debatt konstaterar P4 Kalmars publiknätverksmedlem och kulturspanare Emma Sandebäck.

Läs Emmas spaning via vår sajt!

Emma Sandebäcks kulturspaning 26/11 2014

1 december smäller det! Då startar årets upplaga av julkalendern, Piratskattens hemlighet och i år utspelar sig julkalendern på Orkidekusten i Kroatien. Syskonparet Minna och Sam åker med sin mamma för att fira jul i Kroatien.

Väl där ska de umgås med sin kusin Bianca, något främst Minna verkar tycka är småjobbigt. Den vackra Orkidekusten är dock hotad och det enda som kan rädda den är att man hittar en mytomspunnen och förvunnen skatt från piraten Aquila. Barnen tar ett beslut och börjar leta, men de är inte ensamma i sitt letande. Det blir mycket klurande och äventyr i årets upplaga, men också mycket vänskap.

Även Sveriges Radio satsar på spänning och vänskap i årets julkalenderupplaga, High Tower. John, Samira och Anja bor alla i det fallfärdiga skrytbygget High Tower som ska rivas. Men, barnen vill inget hellre än att bo kvar och börjar kämpa för huset! Skådespelarinsatser görs bl.a. av Shirley Clamp och Siw Malmkvist medan Ebbot Lundgren står för berättarrösten.

Går vi tillbaka till tv:s variant av kalender så har SVT alltsedan 1960 sänt julkalendrar. Självklart var radion före, Sveriges Radios julkalender startade redan 1957. Då kallade man tv:s kalender för adventskalender och den sändes fr.o.m. första söndagen i advent, de första åren med uppehåll på onsdagar då det inte förekom tv-sändningar. Från och med 1971 benämns adventskalendern som julkalender och två år dessförinnan sändes den första i färg.

Premiärkalendern var Titteliture med manus av Gösta Knutsson. Den spelades in i en studio man byggt upp som ett adventshus och där varje lucka gömde en gäst eller en gåta. Därefter har julkalendrarna handlat om en julbåts besök i olika länder (Julbåten Juliana, 1961), om tomtar som reser runt i en helikopter och samlar in barnens önskelistor (Tomtefamiljen i Storskogen, 1962), om en märklig handelsbod i Vinterbo (Farbror Pekkas handelsbod, 1965), om en pappa som förvandlas till barnet Bara Jonsson och en son som förvandlas till den fiffige Hercules (Hercules Jonssons storverk, 1969).

Klassiska figurer som också förekommit som julkalendrar är Teskedsgumman (1967 samt i repris 1976), Eva, Magnus och Brasse som 1977 körde Fem myror är fler än fyra elefanter i en julkalendersvariant med 28 luckor istället för 24, en för varje bokstav. Albert och Herbert (1982), Lillstrumpa och Syster Yster (1982), Ture Sventon (1989), Kurt Olsson (1990), alla har de varit delaktiga i julkalendrar.

Mumindalens invånare med Mumintrollet i spetsen utgjorde på 70-talet julkalender i SVT(1973). Pettson och Findus (1993) och Pelle Svanslös (1997) är andra tecknade varianter i barnböcker som har fått liv i juletid, och inte minst förra årets upplaga där Barna Hedenhös hade huvudrollerna. Dessutom har SVT haft sina egna produkter i Allrams höjdarpaket (2004) och Superhjältejul där supersnälla SilverSara och StålHenrik tog plats i 24 avsnitt. 

Ju närmare 90-talet vi kommer, ju vanligare blir det att använda sig av litterära förlagor som barnen redan känner till. Kalendern med Sune och hans familj är klassisk (1991), och hans lillebror Håkan får huvudrollen några år senare (2003). Ronny och Julia (2000), LasseMajas detektivbyrå (2006), Hotell gyllene Knorren (2010) har samtliga givits ut i bokform och ger därmed en bra grund att stå på när det gäller manusarbete.

Julkalendern verkar stå sig starkt som jultradition i vårt land. SVT satsar på att få till bra julkalendrar, men hur mycket man än gör så genererar nästan alltid julkalendrarna debatt. Det är en grannlaga uppgift att göra ett program som ska uppskattas av i princip alla.

Barn, från fyra år och uppåt, tonåringar, föräldrar och inte minst mor- och farföräldrar tittar på julkalendern. År 2003 gick debattens vågor höga då Håkan Bråkan tog sin lärarvikarie på brösten! Det uppskattades inte av alla... Förra årets version av Barna Hedenhös hamnade hos Granskningsnämnden för Radio och TV – programmet ansågs uppmana till vandalism och dessutom användes svordomar. Mysteriet på Greveholm (1996 och 2012) blev anklagat för ockultism.

Den julkalender som dock har fått mest kritik är 1971 års Broster Broster där Carl-Gustaf Lindstedt och Claire Wikholm spelar det gravida äkta paret som försöker motverka köphysteri och miljöförstöring. Kalendern ansågs alltför politisk för att falla tittarna i smaken. Dessutom ville man främja jämställdhet – man visste inte om det ofödda barnet var en syster eller bror och la helt sonika ihop de båda orden så att det blev broster.

Vad årets variant får kritik för låter sig än så länge vänta på sig. SVT:s chef för barnkanalen Safa Safiyani tror att en del kritik kommer gälla det snöfattiga landskap som den utspelas i. I år är det sol, salta bad och klippor som gäller. Men, oavsett väder, kanske ett bra budskap kan förmedlas till oss alla – oavsett ålder?

Dagens boktips

I dag satsar vi på tre Augustprisvinnare som höst- (eller vinter-..?) tips.

Årets svenska barnbok blev Jakob Wegelius Mördarens apa där vi möter gorillan Sally Jones, maskinist på lastfartyget Hudson Queen. Hon och vännen Chiefen dras in i en riktigt ruggig historia där kampen för överlevnad och för vänner blir tuff och svår.

Årets svenska skönlitterära bok blev Kristina Sandbergs Liv till varje pris, den avslutande delen om Maj i Örnsköldsvik på femtio- och sextiotalet. Maj som sköter sitt hem och familj perfekt, men förändringens vindar blåser och Maj har försöker hänga med så gott hon kan.

Årets svenska fackbok blev Lars Lerins Naturlära. En bok som tidigare tagits upp i kulturspaningarna! En bok fylld av stämningsfulla akvarellmålningar som tillsammans med betraktelser, dagboksanteckningar och citat från kända och okända författare gör detta till en bok man blir uppfylld av.

Veckans kulturtips

Annorlunda julbord med smak från andra kontinenter kan man testa på i Högsby på lördag (29/11). Inte bara mat serveras utan också sång, musik och underhållning. Dessutom kan man på kvällen gå på julkonsert i Högsbys kyrka.

I Vimmerby är det julsalong med vernissage på lördag med flera olika konstnärer från området i och runt Vimmerby. Ett konstlotteri pågår också, så kanske ska man undersöka om turen kan hjälpa en med vackra ting?

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".