mygga
1 av 3
Detta är inte den nyfunna arten av gallmygga, men väl en snarlik släkting. Foto: Mathias Jaschhof
Den lilla gallmyggan har vackert rundade vingar, mycket långa, rangliga ben och långa antenner. Foto: Mathias Jaschhof
2 av 3
Detta är inte den nyfunna arten av gallmygga, men väl en snarlik släkting. Foto: Mathias Jaschhof
Hörnet i trädgården där komposten ligger. Foto: Mathias Jaschhof
3 av 3
Detta är den nya artens så kallade "typlokal" – närmare bestämt komposten på station Linnés bakgård. Foto: Mathias Jaschhof

Ny myggart upptäckt i forskarnas kompost

Ny för vetenskapen – 50 m från labbet
0:36 min

En för vetenskapen hittills okänd gallmygga har upptäckts på Öland. Denna allt annat än iögonfallande lilla insekt ingår i naturens viktiga nerbrytar-samhälle.

En för vetenskapen hittills okänd myggart har upptäckts på Öland och forskarna bakom upptäckten kallar den för en riktig "bakgårdsupptäckt". De hittade den nämligen vid sin egen kompost på fältforskningsstationen Linné.

Det är en ljust gul, bräcklig liten gallmygga, inte större än en dryg millimeter, med ben och antenner som är längre än själva kroppen.

Än så länge vet forskarna inte mycket om hur den här nya arten lever, men om den liknar sina släktingar äter den svampars mycel, som i sin tur lever på att bryta ner döda växtdelar.

Myggan har fått det vetenskapliga namnet Linnaeomyia hortensis, vilket betyder ungefär "Linnés trädgårdsmygga". På svenska föreslås den kort och gott få heta trädgårdsgallmygga.

Med blotta ögat kan inte ens experter skilja olika gallmyggor åt. För att kunna skilja olika arter åt måste man i stället titta närmare på hanarnas könsdelar.

Insektsforskaren Mathias Jaschhof vid station Linné, som artbestämt myggan, säger att det är den 111:e arten i den här insektsfamiljen, nya för vetenskapen, som han beskriver här från Sverige.

De flesta iögonfallande insekter som fjärilar, getingar och stora skalbaggar är redan upptäckta och beskrivna. Kvar finns som Mathias Jaschhof själv uttrycker det, "skräpet", det där lagret av bruna prickar längst ner i insamlingsbehållaren som tidigare insektsforskare bara brukade hälla ut.

Sin ringa storlek till trots spelar de här gallmyggorna en viktig ekologisk roll, som en del av naturens nerbrytar-samhälle som ser till att näringsämnen återförs till kretsloppet.

Även om det är häftigt att hitta en för vetenskapen hittills helt okänd art alldeles bakom knuten, är Mathias Jaschhof ändå inte särskilt förvånad.

– Vi hittar faktiskt så många nya arter från just den här familjen att vi har slutat förvånas, när vi hittar ännu en. Men det är såklart speciellt att hitta något som är helt nytt för vetenskapen så nära ens eget laboratorium. Bara 50 meter härifrån där jag står och jobbar, lever den här pyttelilla hittills okända myggan! säger insektsforskaren Mathias Jaschhof.

Referens: Jaschhof & Jaschhof: "Linnaeomyia hortensis gen. et spec. nov. (Diptera: Cecidomyiidae, Porricondylinae) from a backyard site in Öland, Sweden", Zootaxa 2015. DOI:10.11646/zootaxa.4018.2.8.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".