Polisman med polishund.
Illustration: Nick Näslund/Sveriges Radio
P4 Kalmar granskar

De kan rädda liv – ändå sätts polishundar in sent

Kan ha en avgörande roll i om en försvunnen person hittas eller inte
5:29 min

Trots att det kan rädda liv dröjer polisen ibland med att sätta in hundar för att leta efter försvunna. Det visar P4 Kalmars granskning av polisens arbete med försvunna personer.

Hör Kalle Eklund berätta om hur han hittades av polishundar efter att ha legat i ett dike i två dygn.

Kalle Eklund är en av de personer som hittats med hjälp av polisens hundar.

– Jag kom ner på en åker där de hade odlat någonting och sedan var det massa diken som jag ramlade ner i. Jag hamnade i vatten för det var fullt med vatten i botten. Sedan tog diabetesen över så benen strejkade och jag kunde inte gå längre. Så jag blev sittande där, berättar han för P4 Kalmar.

I två dygn låg han i diket, några få hundra meter från sitt hem. Han hade precis flyttat till Södra Vi för att komma närmare sin dotter och gick vilse när han hade varit och hälsat på henne första gången.

– Jag var inte så hungrig men jag var väldigt törstig, säger Kalle.

Kalles dotter Pia Hedlund blev orolig och larmade polisen dagen därpå. Polisen tog först in en ensam hundförare med en hund som inte var färdigutbildad. Senare på natten tog man in ytterligare en hundförare som snart löste av den första. Då hade Kalle redan legat ut en natt. Den andre hundföraren slutade klockan 04 utan att Kalle hade hittats Kalle. Den natten var Pia orolig:

– Andra natten var väldigt kall. Så jag tyckte så synd om honom om han låg ut då, säger Pia.

– Det var kallt och det var massa konstiga ljud runtomkring. Jag hade bara sandaler på mig och en tunn sommarjacka så det rätt kallt på nätterna, säger Kalle.

Trots påstötningar om att få in fler hundar anlände först efter lunchtid dagen därpå tre hundar till platsen. När de tre hundarna sattes in dröjde det bara en dryg halvtimme innan Kalle hittades. Det visar vår granskning av polisens händelserapport från insatsen.

– Det var en hund som anföll mig. Den kom och skällde till en gång och petade på mig lite med nosen, sedan såg jag polisen som kom gående, säger Kalle.

Men alla fall har inte slutat lika lyckligt som Kalles.

P4 Kalmar har granskat flera fall där försvunna personer kanske hade kunnat räddas med en snabbare insats. Vi har tagit del av polisens händelserapporter från insatserna. Av hänsyn till anhöriga har vi valt att utelämna plats och tid.

Ett exempel är en försvunnen kvinna. Kvinnan anmäldes försvunnen av anhöriga men trots att flera hundekipage då var i tjänst i samband med en fotbollsmatch sattes inga hundar in. Först dagen efter satte man in hundar och kvinnan hittades då snabbt. Hon var då avliden.

Vid ett annat fall hade en självmordsbenägen kvinna försvunnit. En ensam hundförare skickades till platsen. Den andra hundföraren som var i tjänst var då uppknuten med annat arbete eftersom den ingick som en av två poliser i en patrull. Trots att hundförare egentligen, enligt polisen i Kalmars rutiner, ska åka ensamma och vara en extraresurs.

Poliser på plats upplevde att fler hundar behövdes, men de som ledde arbetet tog inte in fler. Kvinnan hittades illa medtagen och hennes liv stod inte att rädda.

En vinterdag försvann en äldre man från sitt hem. Det var kallt ute och trots att många poliser och även en del hundar deltog i sökandet men lyckades inte hitta mannen. Till en början tog man in hundförare utan färdigutbildade hundar. Hundar som till stor del satt kvar i bilarna. Arbetet organiserades heller inte systematiskt och först efter tre dygn, när sju hundar sattes in i sökandet, hittades mannen.

När sökandet organiserades med de sju hundarna tog det mindre än en timme att hitta mannen. När kroppen hittades var det uppenbart att mannens dödskamp hade varit utdragen. Kanske hade han kunnat räddas om fler hundar satts in tidigare.

I de här fallen är det tydligt att antalet hundar är direkt avgörande för om polisen ska hitta någon eller inte. Det går inte säkert att säga om en tidig insats med en ett större antal hundar hade kunnat rädda livet på någon av de här personerna, men möjligheten finns.

Flera poliser som P4 Kalmar har pratat med upplever att polisen har blivit sämre på de här insatserna sedan omorganisationen av polisen och att man snålar med att ta in hundförare på övertid.

Kalle Eklund menar att det var tack vare hundarna som han hittades. 

– De gör ju nytta. Det var ju ingen som trodde att jag låg där nere. Det var hunden som hittade mig, poliserna följde bara efter, säger Kalle.

Mer i ämnet:
Polischefen: "Det snålas ingenting vid den här typen av ärenden"

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".