Människorättsaktivisten Ali Gharavi som för snart två veckor sedan greps i Turkiet
Människorättsaktivisten Ali Gharavi som greps i Turkiet. Foto: Laressa Dickey/TT
Kalmar

Svensk fängslad i Turkiet släppt mot borgen

Vännen Sylvia Kinberg: "En underbar lättnad"
1:46 min

Svenske Ali Gharavi som suttit fängslad i Turkiet sedan i juli ställdes inför en domstol i Istanbul på onsdagen. Domstolen bestämde att han och sju andra  släpps mot borgen.

– Det är en underbar lättnad. Det var nästan fysiskt hur det kändes hur den här stenen föll från bröstet, säger kalmarbon Sylvia Kinberg, vän till familjen, efter beskedet på onsdagskvällen.

Totalt stod elva personer inför rätta anklagade för samröre med terrororganisationer. En av de åtalade var svensken samt ordföranden och generalsekreteraren för Amnesty International i Turkiet.

Rättegången pågick till sen kväll. När åklagaren förklarade att åtta av de elva anklagade kunde försättas på fri fot mot borgen hördes ett sus bland åhörarna som trängdes i rätten, de flesta anhöriga, journalister eller kollegor.

De åtalade är människorättsaktivister som anklagas för samröre med terrorgrupper. Tio av de åtalade greps under ett människorättsseminarium på ön Büyükada utanför Istanbul i juli.

Hur har hela historien påverkat Gharavi och hans familj?

– Oerhört mycket. Hans fru har ägnat i princip all sin vakna tid åt det här fallet, med ett stort nätverk som jobbat oerhört hårt, säger Sylvia Kinberg.

– Och givetvis har det påverkat Ali enormt, vissa delar av sommaren har han ju suttit isolerad eller delat cell med någon som han inte kunnat kommunicera med. Det måste ha varit väldigt tufft.

Ali Gharavi sa i rätten i dag att han åtalats för samröre med terrorgrupper som han inte ens hade hört talas om och fortfarande inte vet vad de står för.

Han försäkrade att han är oskyldig och sa att han suttit fängslad i 120 dagar, att hans mänskliga rättigheter kränkts och han krävde att omedelbart försättas på fri fot.

Rättegången för Gharavi planeras att återupptas den 22 november. Redan på torsdagen fortsätter förhandlingarna mot den ännu kvarhållne ordföranden för Amnesty Turkiet, Taner Kılıç.

Andrew Gardner, researcher i Turkiet för Amnesty, säger till Ekot att åtalspunkterna är absurda och att den första rättegångsdagen kändes märkligt bisarr.

Gardner menar att åklagarens åtal inte varit juridiskt betingat utan politiskt för att avskräcka människorättsförsvarare.

Det juridiska klimatet i Turkiet har hårdnat, särskilt efter de så kallade Geziprotesterna 2013 och ännu mer efter att undantagslagar infördes efter det misslyckade kuppförsöket i juli 2016.

50 000 människor har fängslats och 150 000 har förlorat sina jobb.

Relaterat

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".