Satsningen på landsbygd är glömd

En nedläggning av landsbygdsskolor skulle kunna medföra stora negativa effekter för Katrineholm kommuns tillväxtplaner. 
Det menar nu både oppositionspolitiker och professionella pr-människor.

Ewa Callhammar är folkpartistiskt oppositionsråd.

– Det är totalt vansinne. Vi har profilerat oss som en levande landsbygd och lagt ner massor av pengar på det och så går man och gör tvärtemot. Ska vi ha en levande landsbygd så är skolan en förutsättning för det, säger hon.

Hon hävdar att besparingarna istället bör göras exempelvis på den tekniska förvaltningen och kommunstyrelsens administration.

Från reklambranschen tycker man att beslutsfattarna bör tänka på helheten. Henrik Rudin är vd på Rudin & Co Reklambyrå i Katrineholm.

– Om man ska stänga fem landsbygdsskolor i Katrineholm. Vad sänder det för signaler till resten av landet, undrar han.

Befolkningstillväxten är ju en viktig faktor för en kommuns välfärd och visserligen ökade Katrineholm med 80 personer under första halvåret i år men ökningen var större tidigare, säger Henrik Rudin.

– Då fanns det en plan på aktiviteter och vad man skulle kommunicera. Skolan var en central sak då tillsammans med naturen. Man måste tänka längre än näsan räcker, tycker han.

Göran Dahlström är socialdemokratiskt kommunalråd i Katrineholm. Han tycker att det är just det som majoritetspolitikerna i Katrineholm gör.

– Vi tar långsiktigt ansvar för hela Katrineholms kommun. Vi måste tänka på äldre och handikappomsorgen. Vi är också i toppen på en högkonjunktur och tappar förmodligen statsbidrag för det. Vi har mycket att ta ställning till, säger Göran Dahlström.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".