DO synar fel i modersmålsundervisning

Bristen på modersmålsundervisning kan vara diskriminering. Det menar diskrimineringsombudsmannen DO som nu ska granska kommunernas brist på hemspråk i de svenska minoritetsspråken.

Sveriges Radio Sörmland har tidigare rapporterat att sörmländska barn, med  rätt till modersmålsundervisning har fått vänta i flera år utan sådan undervisning. Och nästan alla sörmländska kommuner säger att de har stora problem med att få fram lämpliga modersmålslärare.

Sveriges Radios kartläggning visar att undervisning i landets nationella minoritetsspråk, bland annat romani och samiska, har fått ställas in i nästan en fjärdedel av Sveriges kommuner på grund av lärarbrist.

– Ponera att det vore så att det rådde brist på fysiklärare på högstadiet. Man skulle inte kunna ställa in lektioner för att det inte fanns lärare eller läromedel. Det är precis det vi försöker titta på om det kan vara frågan om diskriminering, säger Heidi Pikkarainen på DO.

I sitt arbete med Sveriges nationella minoriteter har diskrimineringsombudsmannen funnit samma omfattande brister i modersmålsundervisningen av minoritetsspråken romani, samiska, finska, tornedalsfinska och jiddisch som Sveriges Radios enkäter till kommunerna har pekat på.

Undervisning ställs in på grund av bristen på lärare eller förhindras av felaktig information till elever och föräldrar om rätten till modersmålsundervisningen. I det stora hela är elevernas möjlighet att lära sig sitt minoritetsspråk avhängigt enskilda människors ideella insatser, vilket inte gäller andra skolämnen, säger projektledare Heidi Pikkarainen på DO.

– Det bygger väldigt mycket på frivilligt engagemang och det är problematiskt. Rätten till sitt modersmål är en kunskapsfråga och någonting som borde vara likvärdigt med till exempel undervisning i fysik.

Men så är det nu inte?

– Nä och på det sättet är det här projektet också en del för att utröna om det är fråga om diskriminering.  

DO är i likhet med andra instanser som påpekat bristerna oroad för minoritetsspråkens överlevnad.

– Det är också särskilt problematiskt utifrån att man ser att nationella minoritetsspråken är på väg att försvinna. Man har påtalat de här problemen gång efter annan i många olika sammanhang, men man upplever att ingenting händer, säger Heidi Pikkarainen på DO. 

Kaisa Vuonokari, SR Sisuradio
kaisa.vounokari@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".