Tanja Svarts-Lindgren, en av assistenterna på Sverige-finska skolan, och eleven Joni Bollström.
ESKILSTUNA

Inga fler romska elevassistenter

Romska elevassistenter kan få romska barn att bättre fullfölja grundskolan, något som Sverige-finska skolan i Eskilstuna är exempel på. Men trots det vill inte Eskilstuna kommun anställa några romska assistenter till den kommunala skolan.

Den kommunala skolan kan inte prioritera att anställa outbildad personal, menar Johan Nilsson, ordförande i barn- och utbildningsnämnden i Eskilstuna.

Men den fristående Sverigefinska skolan har prioriterat annorlunda. Skolan, som har många romska elever, får bidrag från kommunen för att stödja romers skolgång. Med det bidraget har skolan valt att anställa två romska assistenter.

Eftersom romer inte hade rätt att gå i skolan förrän på sextiotalet, saknar många familjer studievana. Dessutom har många lärare låga förväntningar på romska barn och det är vanligt att romer trakasseras av andra elever, enligt rapporter från Skolverket. Allt det här bidrar till att många romska elever avbryter sin skolgång i förtid.

Enligt Skolverket kan romska assistenter fungera som brobyggare mellan skolan och föräldrarna och öka tryggheten för romska elever.

– Vi fungerar som kulturtolkar. Och sedan har jag hört elever säga att det är skönt att ha oss här, säger Tanja Svarts-Lindgren, en av assistenterna på Sverige-finska skolan. 

Och Johan Nilsson i barn- och utbildningsnämnden konstaterar att Sverigefinska skolans modell fungerar.

– De har lyckats med konststycket som många kommunala skolor inte har lyckats med, det vill säga att få romska barn att fullgöra sin skolgång, säger Johan Nilsson.

Men trots att Johan Nilsson tycker att Sverigefinska skolan har lyckats bra, så anser han inte att den kommunala skolan borde göra samma sak.

– De väljer sitt koncept för att lyckas och vi har valt vårt, säger han.

I den kommunala skolan försöker man lösa romska elevers frånvaro genom samtal med eleven och föräldrarna. Men Wanda Ljungquist, speciallärare som arbetar med elever som har hög frånvaro, säger att de här samtalen fungerar dåligt. Hon anser att kommunen borde anställa romska assistenter som kan fungera som brobyggare. Och samma sak anser Viljo Mannerlinna, ordförande för en romsk förening i Eskilstuna.

Johan Nilsson, socialdemokratisk ordförande i barn- och utbildningsnämnden, menar att det är upp till varje rektor att avgöra om man vill anställa romska assistenter till skolan eller inte. Men i de kommunala skolorna är romerna färre än i Sverige-finska skolan. Rektor Karin Dahlin på Årbyskolan anser till exempel att hon har för få romska elever på sin skola för att det ska vara försvarbart att anställa en assistent, trots att det finns problem med frånvaro bland en del elever.

Alternativet vore om kommunen anställde assistenter som kan finnas på flera olika skolor. Man Johan Nilsson menar att kommunen inte kan prioritera på det sättet.

– Generellt sett så ser vi helst att det är behöriga pedagoger som anställs på våra skolor före någon som är elevassistent och som är outbildad.

Men om det visar sig att en outbildad romsk assistent kan bidra till romska elevers skolgång?

– Ja, då är det positivt i sig och då finns det andra alternativ, som Sverige-finska skolan.

Läs också:

Petra Levinson
petra.levinson@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".