Två kommuner vill återinföra rötslammet på åkrarna.
sörmland

Rötslammets återkomst

Två av Sörmlands nio kommuner - Katrineholm och Trosa - återför slammet från reningsverken till åkermark som gödningsmedel. Enligt riksdagens miljömål ska 60 procent av detta slam återföras till jordbruket till senast 2015.

Men miljöorganisationer varnar för att detta kommer att öka spridningen av tungmetaller och andra miljögifter till jordbruksmark, eftersom slammet inte är tillräckligt rent.

– Man måste verkligen vara försiktig, säger Mikael Karlsson som är ordförande i Svenska Naturskyddsföreningen.

När avloppsvattnet har passerat reningsverket får man kvar ett rötslam som innehåller höga halter av näringsämnena fosfor och kväve, något som det konventionella jordbruket tillför marken med konstgödsel.

För att minska användningen av konstgödsel har man därför börjat återföra slammet till jordbruket och på så sätt skapa ett kretslopp för dessa näringsämnen.

Problemet är att slammet också innehåller tungmetaller och andra giftiga ämnen som släpps ut från hushåll, industrin och dagvattnet.

Den svenska miljölagstiftningen reglerar hur mycket gifter slammet får innehålla, men utöver lagen finns det ett certifieringssystem, Revaq, som ställer högre krav på reningen av slammet.

LRF har varit med att ta fram Revaq,-certifieringen och Sörmlands LRF-ordförande Bo Rundqvist säger att det visst finns risker med att återföra slammet, men att det också är viktigt att ta tillvara slammets innehåll av fosfor.

Johan Tjerneng
johan.tjerneng@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".