SÖRMLAND

Patienter ska få mer inflytande

Patienter inom psykvården ska få mer att säga till om. Det är målet med ett projekt som landstinget driver i de södra delarna av länet sedan årsskiftet. Maria Skarin som leder projektet håller med forskaren Per Enarsson. Han har i tidigare sändningar i Sveriges Radio Sörmland att personalen inom psykvården ibland är onödigt strikta.

– Jag tror att det kan bli en kultur på en arbetsplats där man enas om något man tror är bra. Men frågar man inte den som får hjälpen så får man inget kvitto på om vården är bra eller inte, säger Maria Skarin.

Forskaren Per Enarsson anser att det är en missuppfattning att personalen inom psykvården måste vara konsekvent och hålla överenskommelser om till exempel när patienten ska gå och lägga sig.

De patienter Per Enarsson har intervjuat i sitt doktorandprojekt vill att personalen ska vara mer flexibel och inte sätta upp så mycket regler på avdelningen.

Per Enarsson menar också att en del regler finns mer för personalens skull än för patienternas. Personalen kan tänka att det är bra för patienten att komma i säng i tid, men i själva verket kanske det handlar mer om att nattpersonalen ska få det lugnare på nätterna.

Maria Skarin leder ett projekt på landstinget som kallas Näckrosprojektet. Det sträcker sig över år 2009 och 2010 och handlar om att patienter och brukare inom psykvården ska få mer inflytande. Alla kommuner i Sörmland utom Eskilstuna och Strängnäs finns med i projektet.

Personal inom landstinget och kommunerna går utbildningar för att lära sig att tänka utifrån ett patientperspektiv och ifrågasätta invanda mönster.

– Det handlar om att man ska lyssna på människor och deras erfarenheter och hur de mår och hur de känner, säger Maria Skarin.

Många tänker nog att det är svårt att veta sitt eget bästa om man är sjuk, att det är därför man haft ett personalperspektiv?

– Det kanske har blivit en övervikt åt det hållet. Jag kan aldrig veta vad som är bäst för någon annan. Jag kan bidra med det jag kan och säga "det här är vad jag vet kan funka, vad av det här tror du skulle passa dig?" Då blir det ett samarbete mellan personal och patienter, säger Maria Skarin.

Per Enarsson vill också förändra uppdelningen i "vi" och "dem" mellan patienter och vårdare. Forskning visar att den mänskliga kontakten är viktig för att man ska tillfriskna under en sjukdomsperiod och barriärer mellan patienter och personal hindrar sådan kontakt.

Maria Skarin känner igen vi-och-dem-tänkandet från när hon själv jobbade inom psykvården för ett par år sedan. Hon håller med Per Enarsson om att det tänkandet måste förändras.

– Ett exempel som jag aldrig tror att jag kommer glömma är att man hade olika porslin för personal och patienter. Och det var en sådan sak jag reagerade på och undrade varför det var så.

Maria Skarin testade kollegorna och tog av patienternas porslin, för att visa att det inte spelade någon roll. Då fick hon konstiga blickar.

– Det innebar att jag gjorde något som inte var riktigt tillåtet. De undrade varför gör du sådär, det där är ju inte vårat porslin. Och så gör man nog för att visa att det är "vi" och "dem", på ett sätt som kanske inte alltid är bra.

Petra Levinson
petra.levinson@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".