1 av 2
2 av 2
Strängnäs

Mariefredsnämnd utvärderas

För tre år sedan började Mariefredsnämnden arbeta. Ett sätt att öka demokratin, sa förespråkarna. Ett sätt att stoppa en kommunsplittring, sa kritikerna. Det handlar om ett försök i en kommundel som känt sig missgynnad i Strängnäs kommun. Nu ska försöket utvärderas.

Beslutet att inrätta Mariefredsnämnden togs på våren före valet 2006. Det gick fort - för fort enligt vissa och kanske man vill mota Olle i grind - det nystartade Mariefredspartiet och i förlängningen en kommunsplittring.

Nämnden har en budget på 112 miljoner och det allra mest går till sånt som styrs av lagar och regler - skola, barnomsorg och äldrevård. Men en  pott på 10 miljoner kan nämnden disponera friare.

En av de politiker som tycker att Mariefredsnämnden varit bra och som vill ha den kvar är folkpartisten och nämndens ordförande Björn Lind.

– Jag tycker absolut att nämnden ska få fortsätta och jag får väldigt mycket positiva responser om den när jag träffar Mariefredsbor, säger Björn Lind.

Han tycker att politiken kommit närmare Mariefredsborna, och han pekar på att Mariefredsnämnden är den nämnd i Strängnäs kommun  som har flesta åhörare under sina möten.

– Det handlar om mellan åtta och femton besökare varje gång, säger Björn Lind.

Även om nämnden inte får beslut i tunga frågor som planfrågor, så är inte Mariefredspolitiken bara om vildsvinsplågan eller älgar i trädgården.

 – Inflytandet märks påtagligt i frågor som invånarna tycker är viktiga och när folk tycker att någonting ska göras, så finns det folk redan här och det blir en omedelbar reaktion på det som behöver göras, säger Björn Lind.

Mariefredspartiet vill ha mer inflytande 

Dag Bremberg i Mariefredspartiet säger att nämnden gör nytta genom att fatta mer träffsäkra beslut som verkställs snabbare. Men nämnden har inte makt över viktiga frågor och har inte inneburit mer makt för Mariefredsborna, menar han. Partiet vill ha en styrelse som har full beslutanderätt över ALLA lokala frågor och som utses med direktval i Mariefred.

– I de frågor som berör Mariefredsborna, så ska Mariefredsborna ha ett avgörande inflytande och inte bara vara en remissinstans, säger Dag Bremberg.

Även socialdemokraterna är förtjusta över nämnden och vill ha den kvar. Ingrid Fäldt är en av dem .Ser hon nåt motstånd, så finns det i så fall bland partikamrater och kanske i andra partier i ANDRA delar av Strängnäs kommun. Och politiker i Mariefredsnämnden - oavsett partifärg är oftast eniga i de frågor som kommer upp i nämnden.

– Det är inga större stridigheter och voteringar  - jag kan knappt dra mig till minnes att vi haft någon votering, säger Inger Fäldt.

Nämnden anonym bland Mariefredsbor

Men bland Mariefredsborna själva så är kunskapen om nämnden och vad den uträttat inte helt påtaglig.Gösta Josefsson har bott i Mariefred sedan 1962, han tycker att nämnden är för anonym.

– Jag tror inte att nämnden gjort så mycket för Mariefred, annars skulle man väl hört mer om dem, säger Gösta Josefsson.

På frågan om han tycker att det finns något särskilt som saknas i Mariefred så säger Gösta Josefsson:

– En simhall skulle inte sitta fel.

Mariefredsbon Gun Ingårda, är inte heller hon helt klar över vad Mariefredsnämnden uträttat under sina snart tre år. Men fick hon bestämma så skulle den satsa mer pengar på ungdomar. Hon tycker inte att Mariefred ska fortsätta höra till Strängnäs.

– Jag tycker att Mariefred ska vara en egen liten kommun, säger Gun Ingårda.  

Ronny Johansson är en annan Mariefredsbo. Han säger sig åtminstone känna till att det finns en Mariefredsnämnd, men han tycker sig inte ha märkt att demokratin förbättrats under de tre år som nämnden funnits. Till skillnad från Gun Ingårda så anser Ronny Johansson att Mariefred ska fortsätta vara en del av Strängnäs kommun.

– Det är ett bredare skatteunderlag, säger Ronny Johansson.

Det har varit en del diskussioner under de här tre åren om nämndens vara eller inte vara. Mariefredsbon Cecilia Edward tycker att det är bra att man genom nämnden kan få ned politiken på lokal nivå. Men hon vill att den ska få ett större infytande:

– Jag tycker att de ska få påverka mer, alltifrån förskolor till byggplaner och sammhällsbyggnad och såna saker, säger Cecilia Edward. 

Hans Andersson
hans.andersson@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".