Kerstin Brezina hade en flyktingpojke från Afghanistan hos sig.
SÖRMLAND

Stor brist på familjehem

Det är brist på familjehem som kan ta emot ensamkommande flyktingbarn i länets kommuner. Kerstin Brezina som bor med sin familj utanför Nyköping, har tagit emot en flyktingpojke från Afghanistan i sitt hem. Hon tror att många tycker att det här är viktigt, men inte tar steget.

– Man tror att det är någon annan som ska sköta det här. Och det fanns hos oss också tills vi började tänka i andra banor, säger Kerstin Brezina.

Enligt Migrationsverket prognos kommer 2500 ensamkommande flyktingbarn till Sverige i år och det är en ökning med 900 på ett år. Och samtliga kommuner i Sörmland har problem med att hitta familjehem att placera barnen i.

Våren 2007 fattade politikerna i Strängnäs beslut om att ta emot två ensamkommande flyktingbarn till kommunen men idag - två och ett halvt år senare - har man fortfarande inte lyckas hitta något familjehem att placera banen i.

– Vi lyckas inte med här uppdraget som vi har fått från både vår nämnd och fullmäktige, säger Annika Westling är ansvarig chef i Strängnäs.

Annika Westling säger att hon nu kommer ha ett möte med skola och socialtjänst för att se om kommunen kan hitta en annan lösning än familjehem.

Övriga kommuner i länet som tar emot ensamkommande flyktingbarn satsar på gruppboenden  med målgruppen pojkar mellan 15 och 18 år.

Som Sveriges Radio Sörmland tidigare berättat startar Nyköpings kommun precis som Eskilstuna och Flen ett asylboende och en orsak är svårigheten att hitta familjehem.

Lars Ask, som är chef för ungdoms och vuxenenheten i Nyköpings kommun, tror att många tvekar att ta emot flyktingbarn för att det kan vara svårt att kommunicera med någon som inte kan språket.

– Det kan vara lite speciellt att ta emot barn och ungdomar som kommer från olika delar av världen. Det kan bli kommunikationsbekymmer och man kan ha lite oro och farhågor för kulturolikheter och sådana saker, säger han.

Och visst har det varit en del språksvårigheter, säger Kerstin Brezina.

– Vad man inte kan prata om i början är hur det var i skolan, man kan inte återberätta någonting, säger hon.

Men hon tycker att stödet från kommunen har varit bra och familjen har kunnat ringa en tolk när det blivit svårt med kommunikationen.

Katarina Wahlström
katarina.wahlstrom@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".