Vårdkrävande flyktingar nekas boende

Kommuner vill inte ta emot vårdkrävande flyktingar. Orsaken kan ofta spåras i ekonomi, det är för dyrt att ge vård. Migrationsverket vittnar om stora problem för att få kommuner att ta emot sjuka och handikappade flyktingar som får uppehållstillstånd.

Christer Uddin, chef på migrationsverket i Flen, berättar för Sveriges Radio International om en 30-årig man med psykbesvär. Mannen fick uppehållstillstånd i höstas, men är fortfarande kvar på förläggningen i Flen.

- Han kommer till oss varje dag och frågar varför, han känner sig utanför naturligtvis, säger Christer Uddin.

Vad betyder väntan för honom?

- Att han inte får den start i Sverige som han är berättigad till, som alla andra med uppehållstillstånd.

I drygt ett halvt år har integrationsverket letat efter ett boende för mannen. Men det är svårt för integrationsverket att hitta ett boende för en handikappad person med utländsk bakgrund. Kommunerna, som annars tar emot flyktingar, säger nej.

- Det är en orättfärdighet i systemet, att man inte kan komma ut i en kommun och att inte få några förklaringar är orättfärdigt, säger Jonas Doll på integrationsverket.

- Små kommuner har små resurser. Därför är det så här, säger Lennart Balkstedt, chef för introduktionen av flyktingar i Örebro.

Örebro är en kommun som hyllas för sitt generösa flyktingmottagande. Det beror delvis på att landstinget och staten satsar pengar i kommunens rehabiliteringscenter och universitetssjukhus.

Men ska mottagandet av flyktingar hänga på frågan om pengar?

- Det var en svår fråga. Vi har ju ett ansvar som kommuner, säger Lennart Balktedt.

Michael Williams, ordförande i Flyktingarnas råd FARR, uppmanar landets handikapporganisationer att ta upp frågan.

- Det här kan vara diskriminering, säger Williams.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".