Krav på ekonomisk balans mjukas upp

Regeringen är på väg att mjuka upp det årliga kravet på ekonomisk balans i kommuner och landsting. Enligt vad TT erfar får kommuner och landsting rätt att budgetera

Samtidigt skärps kraven på tydliga planer för att visa hur underskott ska återställas. Revisorerna i kommuner och landsting åläggs dessutom även att yttra sig över delårsbokslut.

Regeringens förslag, som inom kort lämnas till riksdagen, handlar om det så kallade balanskravet i landsting och kommuner. Enligt det har kommuner och landsting i dag inte rätt att budgetera med underskott. Och blir det underskott ska det återställas inom två år såvida det inte finns synnerliga skäl att det ska få ta längre tid.

Nu vill regeringen ändra på kraven eftersom de kommit att uppfattas som alltför stela. Kravet på balans varje enskilt år försvinner. En kommun med exempelvis tillfälliga stora omstruktureringskostnader får rätt att räkna med underskott ett enskilt år.

I stort sett har de nuvarande synnerliga skälen för att inte återställa ett underskott i tid överförts till att gälla rätten att budgetera med underskott ett enskilt år. Tiden för när ett underskott ska återställas ökas dessutom från dagens två till tre år.

Kommuner med stort eget kapital tillåts också planera för ett underskott. Däremot blir, enligt förslaget, en knackig konjunktur inget skäl i sig att budgetera med underskott. För kommuner och landsting försvinner då en del av vitsen med ett uppmjukat balanskrav eftersom det inte kan utnyttjas för att parera konjunktursvängningarna.

En annan nyhet i regeringens förslag är att länsrätterna inte längre får rätt att pröva om en kommun lägger en budget med underskott. Tanken på sanktioner mot kommuner och landsting som inte klarar balans i ekonomin är också helt borta i regeringens förslag.

Sådana har diskuterats av och till de senaste åren då många kommuner och landsting haft svårt att klara balanskraven.

Några konkreta förslag om en buffert för att jämna ut kommunernas inkomster över åren finns inte med i den propositionen. Tanken med en sådan är att kommunerna ska förhindras att öka sina utgifter alltför mycket i goda tider när inkomsterna ökar. I gengäld kan inbromsningen bli mjukare när tiderna är sämre.

Förslag till en sådan buffert kommer eventuellt senare. Bland annat Kommunförbundet är kritiskt till tanken på en statlig kommunbuffert. Utjämningen av inkomsterna klarar kommunerna bäst själva om balanskravet blir mer flexibelt, menar förbundet.

I förra veckan kom en rapport från Kommun- och landstingsförbunden som visar att 2004 sannolikt blir ett mycket kärvt år för landets kommuner och landsting. Trots nedskärningar och skattehöjningar väntas det samlade underskottet växa från en miljard förra året till hela 10 miljarder i år.

I sina kalkyler räknar förbundens ekonomer att kommun- och landstingsskatterna höjs med i snitt 45 öre fram till 2007.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".