1 av 11
En sopbil tömmer färgade påsar i Lilla Nyby. Foto: Per Thyrén/Sveriges Radio Sörmland.
2 av 11
Svante Axelsson, Svenska naturskyddsföreningen.
3 av 11
Strängnäs har än så länge bara försök med källsortering av matavfall, säger Marianne Andersson, Centern.
4 av 11
En stor del av innehållet i soppåsarna går till förbränning istället för återvinning. Foto: Per Thyrén/Sveriges Radio Sörmland
5 av 11
I många kommuner källsorteras inte matavfallet. Foto: Per Thyrén/Sveriges Radio Sörmland
6 av 11
Foto: Per Thyrén/SR Sörmland.
7 av 11
Senast vid årsskiftet skulle matavfall återvinnas, enligt de nationella miljömålen. Foto: Per Thyrén/Sveriges Radio Sörmland.
8 av 11
Soprum med sortering. Foto: Per Thyrén/Sveriges Radio Sörmland
9 av 11
Sopor utställda på gatan. Foto: Per Thyrén/Sveriges Radio Sörmland
10 av 11
Gemensam soptunna landsbygd. Foto: Per Thyrén/Sveriges Radio Sörmland
11 av 11
SÖRMLAND

Eskilstuna bäst på sopsortering

Strängnäsbor: ”Det är dålig stil”
1:59 min

I Sörmland saknar hushåll i fyra av nio kommuner möjlighet att källsortera matavfall. I de övriga har det funnits sådan sortering länge. Eskilstuna kommun går snart över till ett unikt sorteringssystem.


– Vi erbjuder kunderna att kunna sortera alla sina förpackningar, förutom glas. Istället för att gå till Återvinningsstationerna, säger Reiner Schulz som är utvecklingsingenjör på Eskilstuna energi och miljö.

En alldeles ny anläggning i Lilla Nyby står nu färdig att ta hand om eskilstunabornas matavfall, en anläggning som enligt kommunen är unik inom EU. Dit ansluts 16 000 villahushåll inom några veckor. Och till sommaren får 3000 fritidsfastigheter ett startkitt med en informationsskrift och fem rullar med soppåsar i olika färger som de ska sortera sitt avfall i.

Påsarna med de olika fraktionerna, matavfall, metall, pappersförpackningar, tidningar, plast, och restavfall läggs sen i den vanliga soptunnan, som hämtas av helt vanliga sopbilar och körs till anläggningen i Lilla Nyby. Påsarna rullas sen ut på banden och avskiljs optiskt och tippas ned i e n stor container för varje färg. Innehållet återvinns, och ger bland annat biogas som sedan används som bränsle till kommunens egna fordon.

– Det har kommit en del besökare, även från utlandet för att titta på anläggningen eftersom den är så unik, berättar Reiner Schulz.

På riksnivå nås inte de nationella miljömålen på 35 procents återvinning av biologiskt avfall, utan ligger på drygt 20 procent. Men Eskilstuna har redan idag över 50 procent återvinning av matavfallet och Reiner Schulz räknar med att med flerfärgssystemet så blir det ännu bättre.

– Jag hoppas att vi hamnar på 70 till 80 procent och att återvinna allt i slutändan, säger han.

Miljöminister Andreas Carlgren är kritisk till att kommunerna är så dåliga på att organisera källsortering för hushållens matavfall. I Sörmland saknar fortfarande Strängnäs, Katrineholm, Flen och Vingåker sådan sortering.

Inte ens hälften av landets kommuner har infört källsortering av matavfall från hushållen, vilket innebär att Sverige inte når de nationella miljömålen för återvinning av matavfall.

I Sörmland saknas källsortering av matavfall i fyra av de nio kommunerna. Det visar en granskning som Sveriges Radio har gjort.

Strängnäsborna Per Olof Wandel och Raija Sakari är besvikna på att det inte finns någon källsortering av matavfall i deras hemkommun.

– Jag tycker det är lite dålig stil. När vi bodde i Bålsta gjorde man det och det tycker jag var väldigt positivt, säger Per Olof Wandel.

– Man slänger så mycket onödigt i soporna, säger Raija Sakari.

I Sörmland saknas källsortering av hushållens matavfall inte bara i Strängnäs utan också i Katrineholm, Flen och Vingåker. Här går soporna osorterade ned i sopnedkasten.

Enligt de nationella miljömålen skulle matavfall senast vid årsskiftet återvinnas genom biologisk behandling, rötning för biogasutvinning eller kompostering.

Joakim Brodahl från stiftelsen Håll Sverige rent förstår att många medborgare är besvikna.

– Folk blir ju förbannade om det inte funkar, med all rätt, säger han.

Enligt de nationella miljömålen ska 35 procent av matavfallet återvinnas biologiskt, idag går bara drygt 20 procent till kompostering eller rötning.

Istället går innehållet i de flesta soppåsarna osorterat till så kallad energiåtervinning, det vill säga förbränning.

I Strängnäs pågår ett mindre försök med sortering. Men om och i så fall när det blir fullt utbyggt kan inte Centerpartisten Marianne Andersson, ordförande i teknik och fritidsnämnden svara på.

– Vi måste göra det på rätt sätt och ta stegen försiktigt så att vi inte förhastar oss, säger hon.

Svante Axelsson, generalsekreterare på Svenska Naturskyddsföreningen, säger att situationen är oacceptabel.

– Här finns en stor vilja från svenska folket att bidra på ett positivt sätt. Det är kommunerna som inte gör sitt jobb. Det är extremt dåligt faktiskt.

Miljöminister Andreas Carlgren säger att han tycker det är för lågt att bara drygt 20 procent av hushållens matavfall återvinns biologiskt, när målen ligger på 35 procent, och han hoppas på en överenskommelse över partigränserna att ytterligare höja de nationella målen.

– Det är för lågt. Det är klart att vi vill komma mycket högre, med matavfallet och få fram mycket mer som vi behöver för att producera biogas.

Fråga
Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".