katrineholm

Kronfågel släpper ut - men slipper betala

3:11 min

Imorgon påbörjas utbyggnaden av reningsverket i Katrineholm. 102 miljoner kostar den nya anläggningen för kväverening och alla VA-abonnenter får vara med och betala, trots att Kronfågel är en av de största kvävebovarna.

Varje dag spolas omkring 1 000 kubikmeter processvatten från Kronfågel ner i bassängerna på Rosenholms avloppsreningsverk i Katrineholm. Resterna från slaktavfallet - blod, fjädrar och fett från nästan 100 000 kycklingar dagligen - ger en hög kvävehalt i vattnet.

Kväve bidrar till övergödning i sjöar och hav, och eftersom reningsverket inte har någon fungerande kväverening hotar EU Sverige med ett vite på många miljoner.

27 procent av allt kväve som kommer till reningsverket Rosenholm är Kronfågels. Siffran baseras på de månatliga stickprover som Kronfågel redovisade till kommunen under år 2012.

Om Kronfågel går upp till sin maxproduktion kommer slakteriet stå för 40 procent av kväveutsläppen till reningsverket.

Katrineholms reningsverk bygger nu om för 107 miljoner kronor och merparten, 102 miljoner, går till att bygga bassänger som tar bort kvävet i avloppsvattnet.

Trots att Kronfågel står för en stor del av kväveutsläppen får samtliga VA-abonnenter i Katrineholm vara med och betala för bygget genom höjda VA-taxor.

Moderaten Johan Hartman, styrelseordförande för det kommunala vattenbolaget Katrineholm vatten och avfall AB, säger att Kronfågel inte särbehandlas på grund av sina kväveutsläpp.

– Vi ser dem som vilken annan som helst som släpper ut kväve, vi tar hand om det kvävet också, säger han.

Men har det funnits någon diskussion om ifall Kronfågel ska bidra med utbyggnaden?

– Du menar att vi skulle gå med bössan och samla in pengar? De köper vatten från oss och då bidrar de till utbyggnaden. Jag har inga fler kommentarer än det, säger Johan Hartman.

Kronfågel bryter dessutom mot sitt miljötillstånd. Under 2012 hade slakteriet under flera månader högre kvävehalter i avloppsvattnet än tillståndet medger. Gränsen ligger vid 75 milligram kväve per liter.

– De ligger högre än tillståndet idag. Det är bekymmersamt för oss att det är så. Men det är en dialog vi har med Kronfågel, hur vi ska rätta till det här, säger Björnar Berg, vd för Katrineholm vatten.

På andra håll i Sverige nöjer sig inte vattenbolagen med dialog. I Skåne får industrier med höga utsläpp två alternativ - antingen att bygga ett eget reningsverk eller att finansiera utbyggnad av det kommunala reningsverket. Oftast är det senare billigast.

– När vi behöver utöka, bygga nytt eller investera står industrin för en viss procent av investeringskostnaderna som uppkommer, för de tar en del av funktionen i anspråk också, säger Ulf Nyberg, chef för avloppsvattenavdelningen på VA Syd.

I det lilla samhället Eslöv i Skåne fick Felix livsmedelsfabrik, numera Procordia, vara med och betala när kvävereningen byggdes ut på 90-talet.

– Då blir den enskilda abonnenten inte belastad av industriell verksamhet. Det är så vi resonerar, säger Ulf Nyberg.

På Öland byggs just nu ett reningsverk för Kronfågelskonkurrent Guldfågeln, som har ett slakteri med ungefär lika höga kväveutsläpp som Kronfågel.

Guldfågeln slipper direkta investeringskostnader men ska på sikt finansiera reningsverket, som Mörbylånga kommun bygger enbart för kycklingslakteriet. Det kommer kosta 30-40 miljoner och ska finansieras genom avgifter under 20 års tid, enligt kommunen.

Ulf Nyberg på VA Syd påpekar att kommunen aldrig är skyldig att ta emot avloppsvatten från industrin. Det är hushållen som har rätt till den servicen, inte fabrikerna.

– Speciellt om det stör reningen, då kan vi bara neka.

Katrineholm vatten har redan idag möjlighet att stänga av Kronfågel helt från avloppsnätet eftersom slakteriet släpper ut mer kväve än det har tillstånd till. Men det är inte aktuellt, säger Björnar Berg.

– Det är många arbetsplatser det handlar om, så det är inte ett alternativ per idag, säger han.

Ulf Nyberg förstår inte det resonemanget. Han tycker att industrin måste kunna klara sig själv.

– Industrin betalar vad det kostar att ta hand om de rester som uppkommer i produktionen och sedan har de intäkter för den vara de säljer, säger han.

P4 Sörmland har flera gånger sökt Kronfågel för en intervju. Kommunikationschefen Jenny Fridh har avböjt och istället skickat ett mejl där hon lämnat följande kommentar:

"Vattenfrågan är viktig för oss. Vi förstår reningsverkets svåra situation och vi arbetar tillsammans för att klara de högt satta kraven i vårt miljötillstånd. Vi jobbar stenhårt för att nå målet inom den deadline vi fått av Länsstyrelsen."

Mer om Kronfågel och reningsverket:

Kronfågels kväveutsläpp

Januari: 89 mg/liter
Februari: 74 mg/liter
Mars: 110 mg/liter
April: 89 mg/liter
Maj: 78 mg/liter
Juni: 82 mg/liter
Juli: 67 mg/liter
Augusti: 64 mg/liter
September: 79 mg/liter
Oktober: 95 mg/liter
November: 80 mg/liter
December: 90 mg/liter

Siffrorna anger kvävehalten i de stickprover som Kronfågel skickade in till Katrineholms kommun under år 2012. Enligt miljötillståndet får Kronfågel inte överskrida ett snittvärde på 75 mg/liter under en tremånadersperiod.

Petra Levinson

petra.levinson@sverigesradio.se

016-16 16 57

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista