Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/
Eskilstuna satsar på vikarier för att fler ska delta i lärarlyftet.
Eskilstuna

Många lärare utan behörighet

Förvaltningschef Åsa Lunkvist: Vi vill försöka så här nu
1:42 min

För få lärare i Eskilstuna deltar i Lärarlyftet - vidareutbildningen för obehöriga lärare. Barn- och utbildningsförvaltningen skjuter därför till pengar, utöver det statliga bidraget, för vikarier när lärarna vidareutbildar sig.

Förvaltningschef Åsa Lunkvist hoppas att det ska göra att dubbelt så många lärare går lärarlyftet.

– Nu har vi skjutit till själva, för att vi vill försöka stimulera fler lärare och pedagoger att ta kurser inom lärarlyftet, säger Åsa Lundkvist.

Barn- och utbildningsförvaltningen har beslutat att kommunen ska bidra med pengar utöver det statliga bidraget.

Om en lärare deltar i lärarlyftet och pluggar 15 högskolepoäng på halvfart, så kommer motsvarande 20 procent av arbetstiden kunna ersättas med vikarie. Tidigare har det varit 10 procent.

Den lärare som redan läser inom lärarlyftet, eller som ansöker under våren, kan alltså ersättas med 160 vikarietimmar istället för 80.

Det är bra att kommunen satsar på lärarna, men långt ifrån tillräckligt anser både Lärarförbundet och Lärarnas riksförbund. Lärarna måste jobba fyra dagar i veckan och studera på halvtid för att inte förlora ekonomiskt. Det oroar Jessica Olsson, ordförande i Lärarnas riksförbund Eskilstuna.

– Det här innebär att du både ska studera och jobba, och det blir mer än 100 procent. Vi är jätteoroliga för arbetsbelastningen.
Vill Eskilstuna kommun satsa på lärare och få kompetenta lärare, måste man faktiskt skjuta till ännu mer pengar, säger Jessica Olsson.

Åsa Lundkvist på barn och utbildningsförvaltningen vill avvakta och se vad den här satsningen leder till.

– Vi försöker så här nu. Om det inte blir tillräckligt får vi ta en funderare.

Trots att Eskilstuna kommun har beslutat att skjuta till pengar för att underlätta för lärare som läser inom lärarlyftet kommer de som gör det behöva både arbeta och studera, sammanlagt mer än heltid, om de inte vill förlora inkomst.

En som har erfarenhet av det är läraren Ann Arge, lärare på Ärsta träningsskola i Eskilstuna.

Hon trodde hon var behörig men fick som många andra inom särskolan veta att det krävdes en utbildning som inte funnits på fler år.

– Min reaktion var, nej, inte nu igen. Jag har läst så mycket. Jag var klar 2002 och då jobbade jag också parallellt hela tiden och hade små barn. Det var jättetufft. Så kände jag att jag inte vet om jag orkar.

Ann Arge utbildade sig till förskollärare på 90 talet och har också en fil. kand i specialpedagogik, totalt flera år på högskolan. Nu arbetar hon på Ärstaskolan i Skiftinge som är en träningsskola, en skolform inom grundsärskolan för barn med utvecklingsstörning. Ungefär hälften av de 25 lärarna på Eskilstunas träningsskolor behöver komplettera sin utbildning, i olika grad.

För att vara behörig inom särskolan krävs nu en lärarexamen och en examen i specialpedagogik med en inriktning mot utvecklingsstörning. Men den inriktningen har inte erbjudits alls mellan 2001 och 2008.

Ann Arge behöver läsa in hela utbildningen, 90 högskolepoäng. Det blir tre års halvtidsstudier samtidigt som hon jobbar heltid. Men hon får ledigt för två schemalagda tillfällen i månaden.

– Det tar all min lediga tid. Jag har ingen fritid. Mitt barnbarn frågar var jag har mina böcker. Han vill äta upp dem så att vi kan leka. Han tycker inte att jag har tid med honom längre, säger Ann Arge och skrattar.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".