Martina Schagerlund, hyresvärd i Barva

Stora kostnader för tusentals husägare på landet när enskilda avlopp ska bytas ut

"Man drar alla avlopp över en kam"
1:55 min

De tio procent som har hus med enskilt avlopp står för hälften av den övergödningen av Mälaren som orsakas av avloppsslam. Nu tvingas husägare på landsbygden till kostsamma reningsåtgärder som kan slå även mot hyresgäster.

– En hyresgäst kanske uppskattar ett nytt kök, men ett nytt avlopp vet jag inte om de trivs så mycket bättre för, men kostnaden måste på något sätt hamna på hyran, det säger Martina Schagerlund, bonde och ägare av hyresfastigheter i Barva på landet ett par mil öster Esklistuna.

Ombyggnaden av de 17 enskilda avlopp som finns på hennes fastighet kommer kosta över en miljon kronor och hon tycker att dialogen med kommunen varit dålig. Hon hade helst sett att man gjorde mätningar av avloppen istället för att säga att alla avlopp som är äldre än 15 år ska bytas. För vissa hus tycker hon att det är tveksamt om det lönar sig att byta ut avloppen.

– Vi har små hus där det bor en eller max två personer i ett rum och kök, men där ska avloppet ändå vara dimmensionerat för fem personer. Jag vet inte hur vi ska göra med de husen, ska de pensionärerna flytta då?

– Man borde kunna anpassa det här lite men det tror inte jag att de vill. Istället drar man alla avlopp över en kam. Och en pappersprodukt inne på ett skrivbord det går inte att jämföra med vad det blir när man ska gräva och bygga om och kostnaden och konsekvenserna av det, säger Martina Schagerlund.

Men det är svårt, på gränsen till omöjligt att mäta hur bra ett gammalt avlopp är. Det säger Stefan Sjöberg, chef för miljöinspektörerna på Eskilstuna kommun, på den avdelning som jobbar med inventeringen.

– Häller jag in en liter avloppsvatten och ser om det kommer ut en liter, så kan det vara regnvatten eller grundvatten, det är inte så många av de gamla anläggningarna som är slutna mot omvärlden.

Stefan Sjöberg säger att det är enskilda hus som bedöms, inte vem eller hur många som bor i ett hus. Men den som har till exempel mulltoa får lägre krav.

– Man ska ha ett modernt avlopp men vi har inte samma krav på fosforrening. Har man bara gråvatten så räcker det med den gamla lösningen med slamavskiljare och markbädd, ifall den bedöms fungera, säger Stefan Sjöberg.

Nyköping har som mål att deras inventering ska vara klar 2019. I Katrineholm började den vid Öljaren och pågår nu vid Hjämaren och Strängnäs kommun försöker klara av 200 adresser per år.

P4 Sörmland har tidigare rapporterat att kommunernas avgifter för att inspektera de enskilda avloppen, skiljer sig mycket åt. Men flera fastighetsägare som vi pratat med tycker att det är konstigt att behöva betala överhuvutaget.

Kommunerna har enligt Miljöbalken rätt att ta ut avgifter av den som ansöker om bygglov och i Eskilstuna är avgiften fastställd til 7096 kronor, som ska täcka åtta timmars arbete. I de fall inspektionen tar längre tid kan kommunen inte höja avgiften och därför, säger Stefan Sjöberg, ska det till en rejäl tidsbesparing för att bli tal om en sänkning av avgiften. Martina Schagerlund som har 17 avlopp riskerar, om inte inspektionerna går väldigt snabbt, att få betala över 100 000 kronor till Eskilstuna kommun bara i avgifter.

– Bor man i ett hus där det redan finns ett avlopp och de säger att ni måste göra den här miljöåtgärden och vi bekostar allting med grävning och allting. Att vi då ska betala någonting för något som är tvingande, det har jag ifrågasatt starkt.

Martina Schagerlund är inte främmande för själva reningen och att de som har avlopp ska betala för den.

– Jag vill att både all mark och vatten här ute ska vara rena. Men när det kommer de här precisa pekpinnar i längden så blir det svårt att leva på landsbygden.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".