Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/

Religiösa hatbrott inte Säpos uppgift

Publicerat tisdag 21 januari 2014 kl 06.01
"Inte säkerhetspolisens uppdrag"
(2:30 min)
Foto: Marc Femenia /TT.

Attackerna och vandaliseringarna mot landets moskéer är de lokala polismyndigheternas ansvar, anser Säkerhetspolisen.

Under året som gått har flera moskéer och muslimska bönelokaler utsatts för vandalisering, trakasserier, hot och skadegörelse.

Moskén i Flen har fått hakkors inristade i glasdörren och någon har kastat griskött på moskén.

Som Ekot rapporterade ska hatbrotten mot moskéer kartläggas och säkerheten i lokalerna ses över. De judiska församlingarna har sedan länge tvingats till stora säkerhetståtgärder för att skydda sig. Det säger Lena Posner-Körösi, ordförande för judiska centralrådet i Sverige.

– Den judiska gruppen har varit utsatt för hat och hot under väldigt många år. Det vi har kunnat se är en eskalering de senaste åtta, tio åren, säger Lena Posner-Körösi.

Hoten består till en del av brev, mail och telefonsamtal. Dessutom har enskilda individer trakasserats, fått hakkors ritade på sina dörrar, och begravningsplatser har vandaliserats, berättar Lena Posner Körösi.

– Man har vält gravar, ritat hakkors, man sätter våra gravkapell, i Malmö framför allt, i brand. Sen har det också hänt under de senaste åren att man satt misslyckade hemmagjorda bomber på trappan till våra institutioner, säger Lena Posner-Körösi.

Sveriges muslimska trossamfund ska ju nu göra en undersökning för att se omfattningen av hot och se om lokalerna är säkra. Är det något som ni redan gjort?

– Ja det har vi redan gjort, det har vi tvingats göra för väldigt länge sen, säger Lena Posner-Körösi.

Det är de lokala polismyndigheterna som har ansvar för att skydda gudstjänstlokaler. Vid de här brotten är det därför den lokala polisen som sköter utredningarna. Det finns en handlingsplan från regeringen mot våldsbejakande extremism, där större samverkan och kunskapsutbyte mellan myndigheter ingår.

Även om de här brotten är uppenbara hot mot religionsfriheten, är det ingen kriminalitet som syftar till att störta demokratin, och därmed ingenting för Säkerhetspolisen, förklarar Sirpa Franzén, som är pressansvarig på Säpo.

– Det som vi tittar på, det utgår från det uppdrag som vi har, att skydda demokratin. och då ser vi på de personer som är brottsaktiva och som begår våldshandlingar för att omstörta vårt samhällsskick. Skulle det vara sån brottslighet, då har vi koll, då tittar vi på de personerna. men det som du beskriver, utifrån den brottsligheten, det är inte säkerhetspolisens uppdrag, säger Sirpa Franzén.

Jag tror många skulle mena att hota religiöst utövande på det här viset är ett hot mot demokratin, en öppen demokrati?

– Jag kan bara förhålla mig till att det är så vårt uppdrag ser ut och det är så polismyndigheternas uppdrag ser ut, säger Sirpa Franzén.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".