1 av 2
Skolan ger inte alla elever likvärdiga chanser, enligt Ali Osman. Foto: Petra Levinson/SR.
2 av 2
Hassan Yusuf klarade att ta sig hela vägen till högskolan, trots att han varken kunde läsa eller skriva när han kom hit som 14-åring. Foto: Petra Levinson/Sveriges Radio.

Elever med somalisk bakgrund missgynnas i skolan

3:00 min

Dagens svenska skola lämpar över för mycket ansvar på föräldrarna, och det drabbar särskilt barn med somalisk bakgrund. Det menar Ali Osman, docent i pedagogik vid Mälardalens högskola i Eskilstuna.

– Skolan förväntar sig att barnen ska göra läxor och få hjälp hemifrån och de flesta föräldrar har ingen möjlighet att hjälpa barnen med skolarbete. De saknar språk och resurser, säger Ali Osman, som föreläste vid en konferens igår på Mälardalens högskola i Eskilstuna.

Konferensen handlade om hur skolan kan förbättra undervisningen för elever med somalisk bakgrund.

Samhället ställer allt högre krav på att föräldrarna ska fixa läxhjälp och vara smarta kunder som väljer rätt skola. Enligt Ali Osman skapar det problem för alla elever som kommer från hem utan studievana, oavsett etnisk bakgrund.

Men somaliska föräldrar som har kommit till Sverige på senare år har särskilt svårt att stötta sina barn, eftersom många av dem har en näst intill obefintlig skolgång bakom sig. Det finns inget fungerande skolsystem i Somalia, som har härjats av inbördeskrig under många år.

Fler somalisktalande lärare i skolan skulle göra det lättare att engagera föräldrar i skolarbetet, tror Ali Osman. Han vill också se fler specialpedagoger som kan utjämna klyftorna mellan de elever som har stöttning hemifrån och de som saknar det.

– Skolan är egentligen gjord för medelklassbarn, säger han och syftar på att barn till akademiker har ett betydande försprång i skolan.

Men Ali Osman anser att föräldrar från Somalia ändå har klarat mötet med det svenska samhället väldigt bra. Trots 20 år av krig, bristande skolgång och personliga trauman hos föräldrarna så klarar 85 procent av barnen gymnasiet, om de har fötts i Sverige.

De barn som kommer hit när de är äldre har många förlorade skolår att ta igen och där är resultaten sämre.

Hassan Yusuf, som numera studerar på Mälardalens högskola, lyckades ta sig igenom skolan mot alla odds. Han kom hit när han var 14 år gammal och kunde då varken läsa eller skriva. Med hjälp av undervisning både på modersmålet och på svenska klarade han att gå ut nian efter fyra års skolgång.

– Föräldrarna stödde mig genom att säga att jag måste gå i skolan, men ingen läxhjälp eller något sådant. Jag hade tur. Många orkar inte, de ramlar ur systemet, säger han.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista