Foto: Claudio Bresciani/TT.

Vårdvalet missgynnar de mest sjuka

Vårdvalet och vårdgarantin gynnar friskare patienter på bekostnad av svårt sjuka. Det visar en granskning som Riksrevisionen har gjort.

De som har störst vårdbehov har sämre tillgång till primärvård än innan reformerna. Det har Riksrevisionen kunnat se genom att följa utvecklingen i Skåne och Västra Götaland. Där gör relativt friska personer numera fler läkarbesök på vårdcentraler, medan sjuka gör färre.

Vården har blivit mindre jämlik med vårdvalet och vårdgarantin, och det har blivit svårare att uppfylla principen om att de svårast sjuka ska prioriteras, enligt Riksrevisionens rapport.

"Det är allvarligt att prioriteringarna inom primärvården i dag i större utsträckning görs efter patienternas efterfrågan och inte efter vem som är i störst behov av vård. Detta är inte i enlighet med de etiska principer som ska styra vården", säger riksrevisor Jan Landahl i ett pressmeddelande.

Den förra regeringen brukade säga att vårdvalsreformen resulterade i fler läkarbesök. Men reformen har bidragit marginellt till det, enligt Riksrevisionen.

Stina-Clara Hjulström, ordförande för Demensförbundet, bekräftar att de som har störst behov missgynnats av vårdreformerna. Framför allt missgynnas äldre som har flera sjukdomar samtidigt.

– Det är nästan en fars att de sitter med en katalog med 120 företag som de ska välja mellan. De är så sjuka och dåliga att de inte ens kan hålla en färdtjänstkupong i handen. Vårdvalet är till för friska som kan välja och vraka, säger Stina-Clara Hjulström till TT.

Vårdcentralerna finns inte heller där behoven är som störst, utan där behoven är mindre. De har framför allt etablerats där invånarna har högre medelinkomster, är bättre utbildade och är yngre än 70 år.

Samtidigt har vårdcentraler lagts ner i svagare områden i större utsträckning, enligt Riksrevisionen.

Landstingen avgör själva hur vårdval och ersättningar ska utformas, och det har bidragit till ökade olikheter. Riksrevisionen vill därför att regeringen arbetar för att göra landstingens system mer lika, och se till att ersättningsprinciperna styr mer mot vårdens etiska principer.

Vårdvalet innebär att patienter har rätt att själva välja vårdcentral. Eftersom ersättningen till vårdcentralerna följer patienterna måste vårdcentralerna konkurrera om patienterna. Vårdgivare får också etablera vårdcentraler var de vill.

Vårdgarantin innebär att patienter ska vara garanterade att få träffa en läkare eller få behandling inom en viss tid. Syftet med vårdgarantin är att stärka tillgängligheten.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".