Foto: Tomas Oneborg/TT.
Foto: Tomas Oneborg/TT.

Fler kvinnor spänns fast inom tvångsvården

Anneli Jäderholm bältades: Jag anser att det är tortyr
4:32 min

Kvinnor som tvångsvårdas inom psykvården spänns oftare fast i bälte än män. Det visar en rapport från Socialstyrelsen.

Bältesläggning, där patienten binds med bälten kring handleder, fötter och midja vid en brits, är en tvångsåtgärd som personalen kan använda sig av om patienten riskerar att skada sig själv eller andra. Och det finns tydliga skillnader mellan könen när det gäller hur ofta patienter bältas.

Kvinnor bältades över 2 000 gånger på psykiatriska kliniker runt om i Sverige förra året, enligt vårdpersonalens egen rapportering.

För manliga patienter var siffran betydligt lägre. Männen bältades omkring 1 500 gånger, trots att de är fler inom tvångsvården.

Även i Sörmland är det vanligare att kvinnor läggs i bälte än att män gör det. Här bältades kvinnor 49 gånger förra året och män 39 gånger. 

Socialstyrelsen har sett de här skillnaderna mellan könen sedan mätningarna började för ett par år sedan. Framför allt är det unga kvinnor upp till 30 år som bältas, säger Herman Holm, överläkare inom psykiatrin i Skåne och den expert på området som Socialstyrelsen brukar anlita. Många unga kvinnliga patienter har ett självskadebeteende och det kan vara en förklaring till att de spänns fast oftare.

Men Herman Holm utesluter inte att attityder hos personalen påverkar vilka som läggs i bälte. 

– Det är en svår fråga. Spelar det någon roll att man är kvinna inom vården, blir man annorlunda behandlad utifrån sitt kön eller sin ålder? Det ska man ju inte bli, men det kan ändå vara så, säger han.

Han syftar bland annat på de medialt uppmärksammade fall, där unga kvinnor berättat att de blivit fastspända i bälte i uppfostrande syfte, eller blivit hotade med att de kommer läggas i bälte om de skadar sig själva, något som strider mot lagen om tvångsåtgärder.

Anneli Jäderholm lever med en psykossjukdom sedan 15 år tillbaka och har tvångsvårdats i perioder. Hon beskriver bältesläggning som tortyr. För henne påminner det om tidigare övergrepp hon varit med om.

-- Vad gör man med mig när man fläker ut hela mig på en brits? Jo, man återskapar den här våldtäkten om och om igen i mitt inre, säger hon.

Herman Holm håller med om att bältesläggning kan vara traumatiserande för patienten, och han tror att det kommer försvinna på sikt inom psykiatrin. I Holland och på Island existerar det inte överhuvudtaget.

På en del håll i Sverige hjälper man patienter att dämpa sin ångest genom fysisk aktivitet istället, till exempel genom att ha en motionscykel på avdelningen eller låta patienten ta en snabb promenad.

I ljudklippet nedan kan du höra vad Johan Hellström, verksamhetschef för psykiatrin i Nyköping och Katrinehom, har för syn på bältesläggningar och varför kvinnor bältas oftare än män.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".