Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/

Bostadsbrist och flyktingkris - så klarar kommunerna ekvationen

Publicerat onsdag 10 februari 2016 kl 05.30
Arne Rutgersson, chefsutredare i Strängnäs: Det är en utmaning
(1:41 min)
Containerliknande lådor med glasvägg och balkong på en ofärdig stomme av betong. Foto: Junior Living.
Lägenheter i form av moduler, här i Knivsta, är något som Strängnäs kommun tittar på. Foto: Junior Living.

Snart införs en ny lag som tvingar kommunerna att ordna bostäder till nyanlända. I Strängnäs och Nyköping försöker man hitta lösningar på bostadsbristen, medan Katrineholms kommun väljer att trotsa den nya lagen.

Idag träffar länsstyrelsen Sörmlands kommuner för att diskutera den nya lag som införs den första mars.

Tidigare har kommunerna kunnat hänvisa till bostadsbrist, när staten velat att de ska ta emot flyktingar. 

Men från och med i mars blir landets kommuner skyldiga att ordna fram bostäder till personer som har fått uppehållstillstånd, och som har svårt att hitta lägenheter på egen hand.

I år behöver 21 700 personer hjälp att få en bostad, enligt Migrationsverkets beräkningar.

I Sörmland handlar det om drygt 350 personer, och Länsstyrelsen föreslår att Strängnäs och Nyköping ska ta emot flest.

I Strängnäs finns det knappt en enda ledig hyresrätt, och kommunen planerar därför att köpa eller hyra in moduler, en enklare typ av lägenheter som liknar containrar som kan staplas på varandra. De har en glasvägg på kortsidan och kan antingen placeras direkt på marken eller på en betonggrund. Leveranstiden är 3 till 4 månader.

Modulerna skulle kunna fungera som bostäder dels för de 97 nyanlända som kommunen ska ta emot, dels för Strängnäsbor som har svårt att slå sig in på bostadsmarknaden, till exempel ungdomar.

– Det är lägenheter som innehåller dusch, toalett och köksmöjligheter, med sovalkover, säger Arne Rutgersson, chefsutredare på kommunen.

I Nyköping finns ingen konkret plan för hur situationen ska lösas.

Urban Granström (S), kommunalråd i Nyköping, tror inte på att bygga moduler.

– Det är en dålig idé, för då riskerar man att bygga in bostadssegregationer. Utgångspunkten är att vi ska fortsätta bygga mycket och höja takten, för det behöver vi oavsett.

Men kommer ni att kunna ordna bostad till 108 personer?

– Det är väldigt svårt att svara på. Men vi ska göra allt vi kan, säger Urban Granström.

Tanken med den nya lagen är dels att fördelningen ska bli jämnare mellan kommunerna, dels att flyktingar snabbare ska komma ut i samhället, istället för att bli kvar på Migrationsverkets asylboenden.

Det är först när man har en bostadsadress som man kan påbörja SFI och göra praktik.

Flest nyanlända ska styras till kommuner som har en god arbetsmarknad och som har tagit emot relativt få tidigare. 

Tidigare har många nyanlända hamnat i kommuner som haft gott om lediga lägenheter, men ont om jobb.

Kommunalrådet Daniel Portnoff (M) i Trosa tycker att den nya modellen är bra. Trosa kommun ska ta emot 47 personer, och det kommer man klara utan några extraordinära åtgärder, enligt Portnoff.

– Vi bedömer att vi kommer klara detta inom ramen för det befintliga beståndet. Vi får se om vi kommer behöva andra lösningar längre fram, säger han.

Detsamma gäller Gnesta, som ska ta emot 42 personer.

– Jag ser att vi har goda förutsättningar för att tillhandahålla det här antalet bostäder och leva upp till statens förväntningar, säger Johan Rocklind (S), kommunalråd i Gnesta.

Flen, Vingåker och Oxelösund undantas helt från kravet att ordna bostäder till nyanlända, och Katrineholm och Eskilstuna ska ta emot relativt få i förhållande till sin befolkning, 40 respektive 20 personer.

Jimmy Jansson (S), kommunalråd i Eskilstuna, tycker att antalet är rimligt.

– Det är bra, det känns som att vi har blivit bönhörda, säger han.

Men kommunalrådet Göran Dahlström (S) i Katrineholm vill inte ordna bostäder till fler nyanlända, eftersom han menar att kommunen redan har tagit emot så många.

Katrineholms kommun kommer trotsa den nya lagen, säger han. 

– Vi ska ta emot 40 personer i vår kommun, men vi har inga bostäder.

Men kan ni neka till det?

– Vi kommer göra det, det är mitt besked, säger Göran Dahlström.

De kommuner som vägrar följa lagen löper ingen risk att straffas i nuläget.

Så många nyanlända ska kommunerna ordna bostad till i år:

Nyköping: 108

Strängnäs: 97

Trosa: 47

Gnesta: 42

Katrineholm: 40

Eskilstuna: 20

Flen: 0

Vingåker: 0

Oxelösund: 0

Totalt i Sörmland: 354

Så många nyanlända tog kommunerna emot förra året, inklusive de som ordnade bostad själva:

Eskilstuna: 1 003

Flen: 303

Katrineholm: 228

Oxelösund: 215

Nyköping: 176

Vingåker: 104

Strängnäs: 89

Trosa: 34

Gnesta: 30

Totalt i Sörmland: 2 182

Källor: Migrationsverket och Länsstyrelsen i Sörmland.



Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".