Claes Rydberg, lantbrukare Björkvik, visar skador från vildsvin.
Foto: Per Thyrén/Sveriges Radio.

Vildsvinen har ändrat förutsättningarna för lantbruk i Sörmland

Lantbrukare: Har blivit en del av vardagen
2:18 min

Den kraftiga ökningen av vildsvinsstammen har helt ändrat förutsättningen för många lantbrukare i Sörmland.

Vildsvinsstammen fortsätter att öka i Sörmland och i övriga delarna av södra Sverige, det vittnar inte minst den kraftiga ökningen av antalet viltolyckor i trafiken med vildsvin om.

Och skadorna för lantbruket orsakade av vildsvin ökar även dom och Sörmland är ett av de värst drabbade länen.

– Här har vildsvinen varit här och härjat, och när vi upptäckte det så satte jag upp ett jakttorn. Och kvällen efter så sköt vi en gris här, säger  lantbrukaren Claes Rydberg från Björkvik som också är viltansvarig på LRF Sörmland.

Vi träffar honom ute i en nedtrampad del av hans veteåker. Och han berättar att vildsvinen helt förändrat förutsättningarna att bedriva lantbruk för många lantbrukare.

– Jag har ju sån tur att jag har kompisar och grannar som kan hjälpa mig att bevaka fälten. Så vi sitter här i stort sett varje natt från midsommar till nu. Det har blivit en del av vardagen att åka runt på nätterna och bevaka fälten och skjuta vildsvin, säger han.  

I förra veckan rapporterade vi om en närmare 60 procentig ökning av viltolyckor med vildsvin i Sörmland det senaste året vilket är en indikation på att stammen ökat.

Och skadorna på grödorna kan röra sig om flera hundra tusen kronor och mer för en enda gård en säsong om det vill sig illa.

Ett exempel i en tidigare studie vid Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, visar en förlust på över 500 000 kronor ett år för en Sörmländsk lantbrukare.

Och Sörmland ligger enligt en färsk rapport från SLU i topp i landet då det gäller vildsvinsskador med en kostnad på närmare 1200 kronor per hektar och år i snitt för de drabbade.

Enligt tidigare bedömningar finns det cirka tvåhundratusen vildsvin i landet, men stammen ökar och det nämns nu siffror i debatten på upp mot 300 000 vildsvin totalt.

Claes Rydberg från LRF menar att stödutfodringen måste minska och att avskjutningen måste öka, de cirka 100 000 vildsvin som sköts i landet förra året är inte tillräckligt, menar han.

Och han får medhåll av Hans Andersson, professor i lantbruksekonomi vid SLU.

– Vildsvinens förökningstakt är mellan 40 och 50 procent om året vilket innebär att man måste skjuta av ungefär halva stammen varje år för att hålla den intakt. Så om vildsvinsstammen är större än 200 000 idag så är ungefär 100 000 en otillräcklig avskjutning.

Så här skulle man behöva gå hårdare fram?

– Ja, och det är inte bara hur många djur man skjuter utan också vilka djur man skjuter. Trofégaltar har ju ganska liten effekt på stammen, utan det är ju moderdjuren som är i kullbärande ålder som är viktigast att reducera. Men det är naturligtvis inte så lätt för jägarna att skjuta ettåriga vildsvin och avgöra om det är galt eller sugga, säger Hans Andersson.

Relaterat

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".