Protesterna växer mot omstridd luftledning

I Gnosjö berörs 150 bostadshus och många tvingas flytta om Svenska Kraftnäts planerade luftledning Sydlänken blir verklighet. Det visar en konsekvensanalys som presenterades i dag. Och vid ett möte i Gnosjö i kväll kommer både kommunen och oroliga invånare att på nytt kräva att Sydlänken istället grävs ned i marken. Makarna Sune och Ulla-Britt Petersson utanför Åsenhöga hör till dem som kan tvingas flytta från sin gård om det blir en ledning i luften:

Länsstyrelsen, kommunerna längs den planerade ledningen och de enskilda personer som kan tvingas lämna sina hem - alla vill att Svenska Kraftnät gräver ned Sydlänken i marken istället för att bygga stora luftledningar för att säkra elförsörjningen till södra Sverige.

Det finns alternativ som innebär nedgrävning längs till exempel E4:an. Men det blir dyrare och innebär tekniska svårigheter, hävdar Svenska Kraftnät.

Vid samrådsmötet i Gnosjö i kväll presenterar miljö- och byggnämnden en egen konsekvensanalys, som visar att 150 bostadshus och ännu fler människor drabbas av en luftledning. Och med hänvisning till utländska erfarenheter tänker man också visa att tekniken med nedgrävning fungerar alldeles utmärkt.

Men beskedet om hur det blir dröjer och nämndens ordförande Ingemar Svensson är kritisk till Svenska Kraftnäts agerande.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".