Fiona Lindgren fick chansen att skola om sig till spansklärare. Foto: David Westh/SR

Lärarlyftet - en succé

Uppdaterad 18.00
Regeringens satsning på lärarlyftet har blivit en succé på många håll. Det har gått så bra att många av lärarna inte ens får någon utbildningsplats. I vissa kommuner kan inte lärarna vara med i lärarlyftet eftersom kommunen inte har råd.

I Jönköping slåss lärarna för att få vidareutbilda sig genom lärarlyftet och kommunen tvingas alltså säga nej till många.

En som utbildar sig just nu är Fiona Lindgren, lärare på Junedalsskolan i Jönköping.

– Det är brist på spansklärare i kommunen. Jag är tysklärare men det väljer inte eleverna längre. Spanska är kul och jag har läst det på komvux tidigare. Så jag tänkte, då fortsätter jag, säger Fiona Lindgren.

Hon är ett typexempel på hur regeringen ville att det skulle fungera med lärarlyftet. Få elever vill läsa tyska, men i det spanska språket saknas det däremot lärare.  

Nu läser Fiona alltså, med lärarlyfet, in lärarkompetens i spanska och kan snart undervisa eleverna på Junedalsskolan.

Lärarlyftet ska ge Sverige bättre läraare och ge skolorna lärare i de ämnen där lärare behövs.

När satsningen startarde hösten 2007 var intresset sisådär.- 500 lärare sökte. Förra året var det 5 700 och i år blir det ännu fler.

I Värnamo och Jönköping satsas det stort på lärarlyftet. I Jönköping är 170 lärare på utbildning nu och ytterliger 35 kommer med i höst.

Intresset från lärare är nästan för stort berättar Elisabeth Fridsäll-Emilsson som är samordnare för lärarlyftet i Jönköpings kommun.

– Ungefär en tredjedel av de som söker får gå lärarlyftet så tyvärr kommer ju två tredjedelar inte med, säger Elisabeth Fridshäll-Emilsson.

I många kommuner så har satsningen slagit väldigt väl ut och i exempelvis Jönköping och Värnamo tvingas man neka lärare som vill vara med.

Anledningen till att många kommuner inte satsar lika hårt är att det kostar. Lärarna får ungefär 80 procent av sin lön under tiden de utbildas - staten betalar 54 procent men resten ska kommunen skicka till. Och då står de där med den mellanskillnaden, samtidigt som en vikarie ska in. Det får kommunerna att backa.

- Det skapar klassklyftor mellan lärare, säger Elisabeth Fridshäll-Emilsson.

David Westh
david.westh@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".