Ulla-Britt Nilsson har grannar från många länder. Foto: Dan Segerson/Sveriges Radio.
SCB/P4 Jönköping

Boende-segregationen ökar kraftigt

Ulla-Britt Nilsson: ”Här bor spanjorer, chilenare, bosnier, iranier”
2:23 min

Bostadssegregationen i Jönköpings län har ökat kraftigt de senaste 20 åren, det visar ny statistik som Statistiska centralbyrån tagit fram åt P4 Jönköping.

Klyftorna mellan de bostadsområden i länet med flest, respektive minst andel invandrare, har fördubblats under en 20-årsperiod. Vråen i Värnamo är ett sådant område. Ulla-Britt Nilsson har bott där sedan 1978.

– Jag bor i en länga med tolv lägenheter och jag är den enda svenska, sedan är det spanjorer, chilenare, bosnier, iranier, säger hon.

Vråen byggdes på 70-talet och har alltid haft en stor andel befolkning med utländsk bakgrund. Ulla-Britt skulle gillar sina grannar och skulle gärna lära känna dem bättre.

– Jag är en sådan människa som vill få kontakt men de vill mest vara för sig själva.

Klyftorna växer

Nya siffror visar att klyftorna växer kraftigt mellan de områden med flest personer med utländsk bakgrund och de med minst.

Vi har tittat på samtliga postnummerområden i länet. I de 40 områden med flest invandrare 1990, hade 19 procent invandrat själva eller hade någon förälder som invandrat.

2010 var motsvarande siffra 37 procent, en fördubbling alltså. I topp på listan finns Råslätt i Jönköping, Trasten i Gislaved och Runneryd i Nässjö.

I de områden med minst andel var ökningen bara en procentenhet, från tre till fyra procent.

Roger Andersson är professor i kulturgeografi och expert på ämnet, han känner igen siffrorna.

– Ja visst, det gör jag ju.

Det finns flera förklaringar att utvecklingen skenat, menar Roger Andersson. Dels finns det fler personer i Sverige med utländsk bakgrund idag än 1990, bostadbyggandet har avstannat, inte minst när det gäller lägenheter och resursstarka personer med svensk bakgrund har flyttat ut.

Men utvecklingen behöver inte få negativ konsekvenser, så länge statlig och kommunal service i dom invandrartäta områdena fungerar bra.

Rustar man ner skola och omsorg till exempel, ja då riskerar vi social utslagning förklarar: Roger Andersson.

Man försämrar sina livschanser. Det finns en övergripande fråga om ett delat samhälle och växande konflikter på grund av det.

Amani Ibrahim bor också på Vråen. Hon har inte valt Vråen bara för att där bor många invandrare utan för att det är ett bra och lugnt område.

– Jag har aldrig tänkt på det. Att jag ska välja ett område där det bor mycket invandrare. Nu söker vi en mindre lägenhet och vi söker bara i det här bostadsområdet.

Det visar då att ni trivs bra?

– Ja, säger Amani Ibrahim.

KOMMENTERA: Invandrartäta områden blir invandrartätare. Bra eller dåligt?

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".