1 av 2
Foto: Janerik Henriksson/Scanpix.
2 av 2
Cristina Robertson står bakom rapporten Låt lärare vara lärare och skola vara skola. Foto: Karin Selldén/Sveriges Radio
Skola

Så lite undervisar lärarna

6:04 min

Nu har lärarna fått svart på vitt. Det är precis så som många har vittnat om. Att allt mindre av deras arbetstid går till att undervisa elever. Det visar nämligen två nya undersökningar.

– Jag kan känna att den tid man lägger på pappersarbete, skulle man kunna lägga på eleverna, till stor del eller till viss del, säger Johanna Fälth som är lärare i samhällskunskap, historia och religion på Erik Dahlbergsgymnasiet i Jönköping.

Om lärarna fick investera mer tid i eleverna, så skulle en del pappersarbete inte behövas, menar Johanna Fälth.
– Då skulle det inte behövas lika många åtgärdsprogram.

Nationell undersökning presenterad i dag

För mycket av lärarnas tid går till pappersarbete, och för lite till att faktiskt planera och reflektera kring undervisning. Så kan man sammanfatta en nationell undersökning som Skolverket presenterade idag.

I undersökningen slogs det fast att bara en tredjedel av grundskollärarnas tid används till att undervisa. Samma slutsatser drogs i en utredning som forskningsstrategen Christina Robertson lade fram i slutet av februari.

Omkring-sysslor stjäl tid

Efter kontakt med alla typer av lärare i Jönköpings kommun kom hon fram till att de flesta lärare tycker att omkring-sysslor som dokumentation, städning och tekniskt strul stjäl för mycket tid från själva undervisningen. Det håller läraren Johanna Fälth med om.
– Man känner att man skulle kunna göra ett bättre jobb om man fick mer tid.

Sven Rosberg är lärare i matte och fysik på Per Brahegymnasiet, och inte heller han känner att han kan lägga tillräckligt mycket tid på undervisning.
– Det har jag verkligen inte, vi har mycket undervisning men vi har inte tillräckligt mycket tid till planering.

"Mer och mer läggs på"

Sven Rosberg saknar också tid till förkovring, att kunna utvecklas i sina ämnen.
– Vi undervisar på ganska hög nivå och det sker hela tiden nya saker i ämnena, man behöver åka på kurser till exempel, men det finns ingen tid till det.

Sven Rosberg säger istället att det handlar om att hålla näsan över vattenytan; att bara planera för nästkommande dag hela tiden. Under de fem år han varit lärare har antalet runt-omkring-grejer blivit fler också.
– Mer och mer läggs på oss, en del naturligt, som datorer, som man måste ta på sig, men det har helt klart blivit mer.

Risk att lärare slutar?

Han tycker det är bra att ämnet kommit upp till debatt, men känner också att samhället är emot lärarna.
– Att det är lärarnas fel allting, men man måste ta våra behov på allvar, tycker jag.

Johanna Fälth på Erik Dahlbergsgymnasiet tycker att det roligaste med jobbet är eleverna och lektionerna.
– Det var därför jag ville bli lärare, så går utvecklingen för snabbt åt andra hållet, då kommer det inte vara lika roligt och jag tror fler kommer lämna och färre lämpade söka sig till skolan.

Vill se förändringar

Läraren Sven Rosberg skulle vilja se flera förändringar; att en del av de administrativa uppgifterna läggs på någon annan, att lärarna får möjlighet att förkovra sig, mindre klasser och mer tid till planering.

Johanna Fälth skulle också gärna slippa en del administrativt arbete; som att jobba med skolans hemsida och att ägna sig åt marknadsföring.

Fråga
Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista