1 av 2
Kajsa Karlbom och Agnes Möller på Furulidsskolan i Aneby lär sig bara nödvändiga saker. Foto: Hannes Ewehag/Sveriges Radio
2 av 2
Furulidskolan i Aneby. Arkivbild: Magnus Walfridsson/Sveriges Radio
Aneby

Smålands bästa skolkommun

5:53 min

Vi pratar ofta om alla problem som finns i skolan idag, men det finns förstås skolor som är bra också. Och de finns i Aneby, enligt Skolverket.

Det är alltså Aneby kommun du ska vända dig till för den bästa tänkbara skolgången till ditt barn. Nya siffror från Skolverket visar nämligen att Aneby är den bästa kommunen i Småland när det gäller kunskap.

– Det bästa är nog lärarna, att de undervisar på rätt sätt. När vi går ifrån en lektion känner vi att vi faktiskt kan ha användning för det vi lärt oss, inte bara för lärandets skull, säger Kajsa Karlbom.

Känns det som att ni lär er mycket?

– Ja, det tycker jag, Vi har väldigt bra lärare som lär oss rätt saker, viktiga saker, fortsätter hon.

Även Agnes Möller är nöjd med lärarna.

 – Jag tycker att de är bra och vi får rätt undervisning.

Känner du att du får den hjälp du behöver för att nå dina mål i de olika ämnena?

– Ja, de är väldigt stöttande och säger hur man ska arbeta för att nå sina mål och så.

Kajsa Karlbom och Agnes Möller går på Furulidskolan i Aneby och är väldigt nöjda, både med sin skola och med sina betyg. Och det är de långt ifrån ensamma om i kommunen.

Färska siffror från Skolverket visar nämligen att Aneby är den bästa skolkommunen i länet - ja, faktiskt i hela Småland.

Det gäller både meritvärdet, alltså hur höga betyg eleverna har, och hur många elever som fått godkänt i alla ämnen, vilket är över 91 procent av alla elever. Försteläraren Lisbeth Hallgren har en teori om framgången.

– Det är nog många faktorer som spelar in. En av dem är nog att ledningen har frisatt tid för att lärarna ska kunna sitta tillsammans för planering och skolutveckling. Vi har en bra ledning som ser lärarnas behov och sätter eleverna i centrum. Vi jobbar bland annat med lärgrupper från förskolan upp till nionde klass för att skapa en röd tråd genom lärandet, tror hon.

Ni sitter inte på någon magisk pedagogisk metod, som man ju kan tro när man tittar på siffrorna?

– Vi sitter nog inte på någon magisk dryck eller en specifik lösning, utan jag tror att det är många delar som tilsammans bildar en helhet som ger ett så positivt resultat.

Tror du att ert tillvägagångssätt skulle fungera på skola i större stad som Stockholm eller Malmö som kanske har andra förutsättningar?

– Ja, det tror jag. Om en jättestor skola vill jobba som oss på Furulidsskolan så kan de dela skolan i olika spår. Då kan de olika delarna samarbeta som vi gör här. 

Rektor på Furulidskolan är Karl-Johan Rosén, och även han har svårt att sätta fingret på något specifikt som gör dem så framgångsrika.

– Vi jobbar ju med otroligt många olika saker, men framför allt är det viljan att alltid bli lite bättre. Vi har testat olika modeller och utgår alltid från eleven.

Vad kan du som rektor göra för att bidra till att det blir bättre?

– Mitt jobb är att ge så goda förutsättningar som möjligt för både lärare och elever. Om jag kan förmedla lust att lära till eleverna och ge pedagogerna maximala möjligheter att undervisa så har jag gjort ett bra jobb.

Karl-Johan Rosén tycker att andelen elever som klarar alla ämnen är ett bra mått på kvalitet på en skola

– Det ger en bra bild av hur man klarar av de elever som inte har det så lätt.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista