Gislaved

Snart ska alla kunna prata finska med kommunen

1:46 min

Som första kommun i Småland beslutade Gislaved i veckan att ansöka om att ingå i det finska språkets förvaltningsområde.

Ett enigt klubbslag i kommunfullmäktige som dessutom möttes av stående ovationer.

– Det var lite annorlunda, för det är inte ofta det blir spontana applåder från de närvarande när klubban faller. Det är vi inte vana vid när vi fattar politiska beslut, säger kommunalrådet Niclas Palmgren (M).

En av dem som applåderade var finländaren Kaarle Heino, som bor i Gislaved.

– Efter många sorger och bekymmer känner jag mig lättad över att kommunfullmäktige nu fattat ett positivt beslut i den här frågan, säger han.

Genom arbetskraftsinvandringen finns det i dag omkring 3000 Gislavedsbor med finska som modersmål eller med finska rötter, tio procent av befolkningen, men det är en grupp och ett språk som enligt Kaarle Heino alltmer satts på undantag.

Det ska det dock bli ändring på om regeringen nästa år beviljar kommunens ansökan om medlemskap i finska språkets förvaltningsområde och bistår med de pengar det kostar. Det skulle innebära att sverigefinländarna framöver ska kunna ha kontakt med alla kommunala instanser - från barnomsorg och skola till äldreomsorgen - på sitt eget språk.

– När man blir äldre tappar man det lärda språket och då är det bara modersmålet som sitter kvar. Då är det en fördel att det finns finskspråkig personal som kan ta hand om de här människorna, säger Kaarle Heino.

Men enligt Niclas Palmgren är det inte bara Gislaveds kommun som berörs av beslutet.

– Dessutom banar vi väg också mot de statliga myndigheterna; de måste faktiskt svara upp mot detta, för det är en rättighet att kunna använda språket även gentemot dem.

Kan det bli aktuellt med fullmäktigeförhandlingar även på finska?

– Det tror jag förvisso inte, men däremot kommer direktöversättning av materialet att finnas på vår webb. Tekniken har ju kommit så långt, säger Niclas Palmgren.